SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

More documents

Recommendations

Info

Kapitel 8 på sin praoplats (kapitel 6), så genomsyras deras handlande av en tanke om tolerans. Det speglar en djupt förankrad idé om tolerans inför det som uppfattas vara olikt och avvikande. Därtill förefaller ett mångkulturellt perspektiv att vara attraktivt för skolans personal (Hällgren m fl 2006) och sammanfalla med en annan grundläggande idé i skolans värld, nämligen att alla elever ska bemötas lika. ”Vi ska ju behandla alla lika” var en kommentar som ofta upprepades i lärarnas diskussioner om eleverna, varmed de gav uttryck för både sina toleransambitioner och rättvisesträvanden. Det var den typen av svar jag vanligtvis fick när jag undrade på vilket sätt lärarna beaktade elevernas mångetniska sammansättning i undervisningen. ”Vi behandlar dom inte på något annat sätt än svenska elever, vi behandlar alla lika”, som Petter sa. Tonvikten låg på att alla ska behandlas lika oavsett bakgrund. Med utgångspunkt från dessa ambitioner – att skolan ska spegla en kulturell mångfald och vara jämlik – är det också möjligt att, som David Gillborn (1990), se skolans potentialer i arbetet för rättvisa och mot diskriminering. Dessvärre riskerar dessa lovvärda ambitioner att förvandlas så att skolan istället för lika möjligheter producerar ojämlikhet. Detta eftersom ambitionerna i det vardagliga arbetet med eleverna, som jag visat, sällan förenas med en insikt om de maktaspekter som finns inbyggda i sociala relationer och att dessa tar form i skolan såväl som andra sociala sammanhang. Det vill säga att de sociala samspel som iscensätts i skolan inte låter sig separeras från övriga samhällsrelationer, utan måste förstås som två sidor av samma sak. Detta inbegriper även skolpersonalens svårigheter att se hur de själva är delaktiga i att generera och befästa relationer av över- respektive underordning. Inte bara med hänseende till de relationer som utvecklas i skolan och inom klassrummets väggar, utan även med tanke på hur dessa relationer länkas samman med det omgivande samhället. Här ger inte heller skolans läroplan eller andra policydokument någon vägledning i hur ett sådant arbete skulle kunna bedrivas i skolan. Det saknas med andra ord direktiv om hur skolan kan eller bör arbeta med det som rör sociala orättvisor, utanförskap och samhällskonflikter (jfr Stigendal 2004). En konsekvens av dessa omständigheter är att strategier för att ”blanda” elever eller att placera ”invandrarelever” bredvid ”svenska” elever ofta begränsas till att hantera vardagliga, aktuella eller akuta bekymmer i verksamheten. Vad som då blir kvar av skolpersonalens ambitioner som syftar till tolerans och rättvisa är närmast ett välvilligt och hyggligt handlande. Med sikte på att visa tolerans för ”de andra” och göra ett gott arbete med eleverna, men utan att detta är kopplat till en vidare samhällskontext. Likaväl som strategier med ambition att behandla alla elever lika inte resulterar i någon ökad rättvisa, utan snarare mynnar ut i skilda villkor för eleverna. För att möjliggöra rättvisa relationer krävs snarare, som Sewell (1997) markerar, ett förhållningssätt som tar hänsyn till elevernas skilda livsvillkor och därmed inte gör halt vid att ”säga samma sak” eller tilläm- 196
Olika mycket invandrare och svensk pa samma regler gentemot eleverna. För att skolan ska kunna undgå att bli ett hinder för sina egna ambitioner måste alltså viljan till tolerans och rättvisa tillföras en förståelse som inte bortser från sociala relationers vidare sammanhang. Parallella och överlappande policy Skolpersonalens arbete och hur de själva resonerar kring detta pekar i den här studien å ena sidan mot en pluralistisk hållning, å andra sidan mot en assimilatorisk sådan. Dessa skiftande förhållningssätt och de argument som knyts till respektive handlande kan förstås som relaterade till två olika policy vad det gäller skolans mångkulturella arbete. Argument baserade i en pluralistisk uppfattning betonar att etniska och kulturella skillnader är något som bör bejakas och främjas, eftersom skillnader av detta slag är positiva och önskvärda. I Centrumskolan gestaltades detta förmodligen som allra tydligast i arrangemanget av ”mångkulturella” temadagar, som just genomsyrades av en idé om att ”ta tillvara kulturella olikheter”. Argument som grundas i en assimilatorisk uppfattning framhåller däremot olika former av anpassning och ger uttryck för att kulturella skillnader och olika etniska identiteter är problematiska, skapar konflikter och därför bör neutraliseras eller åtgärdas på något sätt. Istället för att respektera skillnader förespråkas här en anpassning till dominerande normer och värderingar. Resonemang i denna riktning uttrycks bland annat i olika sammanhang som rör ”romska” elever eller då ”svensk” jämställdhet framhävs och görs till den måttstock mot vilken ”invandrarflickors” beteende tolkas, eller som de förväntas eftersträva och anamma. Även om såväl det pluralistiska som det assimilatoriska förhållningssättet resulterar i en praktik där elever differentieras, görs olika och klassificeras utifrån idéer om kulturella eller nationella skillnader, så visar de också att Centrumskolans skillnadspraktik antar olika skepnader. Skillnader görs med utgångspunkt från skiftande argument, där tonvikten omväxlande förläggs till acceptans eller anpassning. Samtidigt är denna variation varken godtycklig eller tillfällig, handlandet följer snarare en linje där ett pluralistiskt förhållningssätt dominerar i sammanhang som inte upplevs särskilt hotande eller problematiska. Medan det assimilatoriska förhållningssättet blir framträdande i sammanhang som karaktäriseras av att olikheten upplevs hotande, besvärlig eller svår att sympatisera med. Kulturell mångfald och universella värden Dessa mönster av pluralism och assimilering som avtecknar sig i Centrumskolans skillnadspraktiker kan tolkas som influerade av olika policy 197
Page 1 and 2:
SKOLAN GÖR SKILLNAD Etnicitet och
Page 3 and 4:
FÖRORD Forskning beskrivs ofta som
Page 5 and 6:
INNEHÅLL PROLOG ..................
Page 7 and 8:
Klass eller kultur.................
Page 9 and 10:
PROLOG Bland de lärare som arbetad
Page 11 and 12:
Kapitel 1 INLEDNING Sättet att pra
Page 13 and 14:
Inledning skollivet. Resultatet av
Page 15 and 16:
Skillnad som social relation Inledn
Page 17 and 18:
Inledning För att kunna göra en a
Page 19 and 20:
Inledning Davis (1996) understryker
Page 21 and 22:
Kultur, nation och rasifiering Inle
Page 23 and 24:
Inledning som processer varigenom s
Page 25 and 26:
Inledning samma grundskolan införd
Page 27 and 28:
Inledning som uttryck för skolpoli
Page 29 and 30:
Skolan som en institutionell prakti
Page 31 and 32:
Inledning förstå och hantera vad
Page 33 and 34:
Inledning 1995). 16 På dess konkre
Page 35 and 36:
Inledning las. Eleverna i Parszyks
Page 37 and 38:
Inledning 1998). 20 Kritiken från
Page 39 and 40:
Inledning ortsproblematik”, som i
Page 41 and 42:
Kapitel 2 POSITIONERAD FORSKARE Jag
Page 43 and 44:
Positionerad forskare redogör jag
Page 45 and 46:
Positionerad forskare reser det fr
Page 47 and 48:
Tillträde till fältet och samtyck
Page 49 and 50:
Positionerad forskare Sammantaget i
Page 51 and 52:
Positionerad forskare inte varit s
Page 53 and 54:
Positionerad forskare teckningar sp
Page 55 and 56:
Analys och skrivprocess Positionera
Page 57 and 58:
Positionerad forskare ler ens dra s
Page 59 and 60:
Positionerad forskare skild stil. E
Page 61 and 62:
Kapitel 3 VARDAG OCH VILLKOR I CENT
Page 63 and 64:
Vardag och villkor i Centrumskolan
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Kapitel 4 SKILLNADEN SOM TUDELAR De
Page 91 and 92:
Direktiv om mångkulturellt perspek
Page 93 and 94:
Att åskådliggöra en kulturell ba
Page 95 and 96:
Skillnaden som tudelar helt underba
Page 97 and 98:
Skillnaden som tudelar klart att l
Page 99 and 100:
Skillnaden som tudelar spektive hem
Page 101 and 102:
Skillnaden som tudelar med flera na
Page 103 and 104:
Skillnaden som tudelar med fyra kil
Page 105 and 106:
Skillnaden som tudelar turella” t
Page 107 and 108:
Skillnaden som tudelar sin upprinne
Page 109 and 110:
Skillnaden som tudelar Gunnel och a
Page 111 and 112:
Skillnaden som tudelar Antropologen
Page 113 and 114:
Kapitel 5 KULTUR OCH KLASS SOM SÄR
Page 115 and 116:
Kultur och klass som särskiljare f
Page 117 and 118:
Kultur och klass som särskiljare T
Page 119 and 120:
Kultur och klass som särskiljare
Page 121 and 122:
Kultur och klass som särskiljare D
Page 123 and 124:
Kultur och klass som särskiljare s
Page 125 and 126:
Kultur och klass som särskiljare u
Page 127 and 128:
Kultur och klass som särskiljare d
Page 129 and 130:
Kultur och klass som särskiljare p
Page 131 and 132:
Kultur och klass som särskiljare l
Page 133 and 134:
Kultur och klass som särskiljare s
Page 135 and 136:
Kultur och klass som särskiljare i
Page 137 and 138:
Kultur och klass som särskiljare a
Page 139 and 140:
Kapitel 6 I SKUGGAN AV EN VÄLMENAN
Page 141 and 142:
I tystnadens hägn I skuggan av en
Page 143 and 144:
I skuggan av en välmenande toleran
Page 145 and 146: I skuggan av en välmenande toleran
Page 165 and 166: Etnicitet och kön tvinnas samman s
Page 167 and 168: Etnicitet och kön tvinnas samman v
Page 169 and 170: Etnicitet och kön tvinnas samman k
Page 171 and 172: Man kan inte vara en snäll fröken
Page 173 and 174: Etnicitet och kön tvinnas samman a
Page 175 and 176: Etnicitet och kön tvinnas samman D
Page 177 and 178: Etnicitet och kön tvinnas samman
Page 179 and 180: Etnicitet och kön tvinnas samman f
Page 181 and 182: Etnicitet och kön tvinnas samman (
Page 183 and 184: Etnicitet och kön tvinnas samman O
Page 185 and 186: Ett bemötande som tudelar Etnicite
Page 187 and 188: Etnicitet och kön tvinnas samman h
Page 189 and 190: Etnicitet och kön tvinnas samman l
Page 191 and 192: Kapitel 8 OLIKA MYCKET INVANDRARE O
Page 193 and 194: Olika mycket invandrare och svensk
Page 195: Olika mycket invandrare och svensk
Page 199 and 200: Olika mycket invandrare och svensk
Page 201 and 202: Handlar det om rasism? Olika mycket
Page 203 and 204: SUMMARY Constructions of difference
Page 205 and 206: Summary “Romany” on the basis o
Page 207 and 208: Summary A third category is that of
Page 209 and 210: Referenslista Arnman, Göran & Ingr
Page 211 and 212: Referenslista Bunar, Nihad (2001) S
Page 213 and 214: Referenslista Douglas, Mary (1986)
Page 215 and 216: Referenslista Goldberg, David Theo
Page 217 and 218: Referenslista tiska ideal och andra
Page 219 and 220: Referenslista Mac an Ghaill, Máirt
Page 221 and 222: Referenslista Rudvall, Göte (1995)
Page 223: Referenslista Tsolidis, Georgina (2
show all

SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?