SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 1
verkar föredra etnicitetsbegreppet framför ras – en förskjutning från ett belastat
begrepp till ett ”mjukare” (Tsolidis 2001:13) sådant. Det vill säga att
förändringen snarare är av en begreppslig karaktär än social och att de
processer av exkludering, marginalisering och underordning som tidigare
varit förknippade med biologisk rasism följer liknande mönster än i dag,
men då ofta analyseras inom ramen för etnicitet.
Genom en redogörelse av rasismens historia visar rasismforskaren David
Theo Goldberg (1993, 1994) hur rasism och rasistiska relationer genomgår
en ständig transformering i takt med samhällets förändring. Rasism
som fenomen är, som Goldberg betonar, alltid en produkt av en specifik
historisk, politisk, ekonomisk och social kontext. Därför måste också
rasism förstås i plural och inte monolitiskt. Goldberg visar också att den
vetenskapligt legitimerade rasläran, som delade in mänskligheten i olika
biologiska raser, numera transformerats till vad han och många andra definierar
som en kulturell rasism. Istället för att människor underordnas och
marginaliseras utifrån idéer om skilda biologiska raser, sker detta idag
med utgångspunkt från föreställningar om kulturellt betingade skillnader
och att människor uppfattas vara fastlåsta i ”sin kultur”. En viktig poäng i
Goldbergs resonemang är att kulturell rasism görs utifrån liknande hierarkier
och tankegods som tidigare präglat den biologiska rasismen.
I svensk kontext brukar detta även beskrivas som kulturalisering (Schierup
& Ålund 1991) och avser då att sociala orättvisor och problem i form
av exempelvis en högre arbetslöshet bland den invandrade befolkningen än
den svenskfödda, etnisk boendesegregation eller sämre skolprestationer
bland elever med så kallad invandrarbakgrund, både förklaras och legitimeras
utifrån kultur. Mer konkret att de berörda människorna hävdas ha
en ”annan” eller ”avvikande kultur” och att det är detta som orsakar deras
arbetslöshet, sämre skolprestationer eller andra sociala problem med
vilka de brottas.
När jag vill beskriva och analysera hur etnicitet görs till en grundläggande
kategori i skolans sociala organisation, så grundar jag min förståelse
av etnicitet i de kritiska perspektiv jag diskuterat här, som talar för
att etnicitet inte kan frikopplas från tidigare idéer om biologiska raser.
Med utgångspunkt från detta intresserar jag mig inte heller enbart för hur
etnicitet görs till en skillnad utan också hur det praktiseras som ett sorteringsinstrument,
som skapar ojämlika relationer och processer av inkludering
och exkludering.
Etnicitet i samspel med klass och kön
Med utgångspunkt från att jag förstår konstruktioner av etnicitet som förbundna
med det samtida samhället, dess konflikter och dilemman, menar
jag att det inte heller är rimligt att analysera etnicitet isolerat från andra
relationer. Konstruktioner av etnicitet opererar, som Anthias och Yuval-
18