25.09.2013 Views

SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Kapitel 1<br />

konkret gestalt i det dagliga skollivet och hur individernas handlande får betydelse<br />

för de strukturer som omger skolan.<br />

Med tanke på att en differentiering mellan mikro- och makro nivå löper<br />

risk att ge intryck av att nivåerna fungerar som två oberoende enheter har<br />

den också utsatts för kritik, som bland annat kretsar kring att uppdelningen<br />

i mikro respektive makro inte kan anses spegla en existerande verklighet<br />

(Layder 2003). Ett återkommande argument som brukar föras fram i<br />

dessa sammanhang handlar om att det sociala livet endast kan göras begripligt<br />

genom att förstås som en sammanflätad helhet, vars alla skilda<br />

element spelar roll i flödet av social aktivitet (ibid).<br />

Det dialektiska förhållandet mellan struktur och enskilda individers<br />

handlande har diskuterats ingående av sociologerna Peter Berger och<br />

Thomas Luckmann (1998) och låter sig väl sammanfattas i ett numera<br />

klassiskt citat.<br />

30<br />

Samhället är en mänsklig produkt. Samhället är en objektiv verklighet.<br />

Människan är en social produkt (ibid:78).<br />

Den fråga som intresserat Berger och Luckmann är hur den sociala verkligheten<br />

konstrueras och ett centralt tema i deras studier handlar om att på<br />

samma gång som individen träder in i en viss ordning tenderar hon också<br />

att via sitt handlande upprätthålla densamma. Berger och Luckmann beskriver<br />

det som att det sker en institutionalisering till följd av att sätt att<br />

organisera den sociala tillvaron och förhålla sig till olika fenomen i hög<br />

grad präglas av vanemässighet och rutiner. Individen behöver därför inte<br />

heller i varje läge själv och aktivt reflektera och ta ställning till hur hon<br />

lämpligen ska agera, eftersom hennes handlande också föregås av en viss<br />

social ordning. Man skulle till och med kunna hävda att institutionaliseringen<br />

befriar individen från att ständigt behöva reflektera över sitt handlande.<br />

Antropologen Mary Douglas (1986) uttrycker det som att den institutionaliserade<br />

ordningen ”tänker” åt individen. Ett tacksamt exempel för<br />

att illustrera detta resonemang är följande intervjuutklipp, från ett samtal<br />

med en av Centrumskolans lärare.<br />

Det är så mycket mer en lärare gör än att undervisa, men det är svårt att<br />

sätt ord på det där andra. Det är en kunskap man skaffar sig med åren,<br />

som ung och nyutbildad lärare behärskar man den inte. Det dröjer innan<br />

man har lärt sig, men sen vet man precis vilka strategier man ska ha när<br />

olika saker händer. Jag vet och kan se precis hur jag ska göra i olika situationer<br />

och det underlättar för mig. En nyutbildad lärare har helt enkelt<br />

sina begränsningar eftersom man inte är så erfaren och då blir arbetet också<br />

mer krävande.<br />

Läraren ger uttryck för att hennes handlande omges av en självklarhet, att<br />

hon via institutionaliseringsprocesser tillägnat sig ett tolkningsraster för att

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!