SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Etnicitet och kön tvinnas samman
syns det särskilt vara ”svenska flickor” som är i behov av varningarna.
Det är en oro för ”naiva svenska flickor”, som inte inser de svårigheter
och risker som kan vara förenade med att bli förälskad i en ”invandrarman”,
som kommer till uttryck. En avvaktande, för att inte säga misstänksam
hållning till konstellationen ”svensk tjej” och ”invandrarman” växer
fram, där en förälskelse mellan en ”svensk tjej” och ”invandrarman”
framstår som vansklig. Men hur ställer sig då detta i relation till flickor i
allmänhet och till flickor identifierade som icke-svenska? Utgör ”invandrarmannen”
ett hot även för dem? Vem tar i så fall ansvar för att agera?
Och den ”svenska mannen”, vart tar han vägen i ett sammanhang som
detta? Dessa aspekter kom aldrig upp i samtalet mellan Stine och Berit,
men det är frågor som väcks utifrån deras konversation. Dessa frågor finns
också med mig i detta kapitel när jag undersöker hur etnicitet och kön flätas
samman i skolpersonalens handlande.
Stine och Berits resonemang skiljer sig på ett intressant sätt från flera av
mina tidigare exempel, där betoningen ofta legat på att ”kulturer” är något
som bör ”mötas”, genomsyrat av ambitioner att skapa harmoni. Eller
som jag diskuterade i föregående kapitel, att ”kulturskillnader” ses som
möjliga att överbrygga med hjälp av tolerans. Dialogen mellan Stine och
Berit ger snarare intryck av en polarisering mellan ”svenskar” och ”invandrare”
där invandrarmannen förknippas med hot, medan den svenska
kvinnan närmast ses som ett offer. Mötet dem emellan framställs dock inte
bara som konfliktfyllt, det ter sig även angeläget att varna för detta möte, i
alla fall när det rör sig om en kärleksrelation. Den konflikt som detta blottar
syns med andra ord vara laddad med vissa egenskaper som knyts till
etnicitet och kön. Kategorierna invandrare och svensk kan också sägas bli
könade i Stines och Berits samtal.
Illustrationen av Berit och Stines samtal visar något mer av den komplexitet
och variation som är inbyggd i skolpersonalens kategoriseringar,
som jag började utforska i det femte kapitlet. Då låg fokus på hur konstruktioner
av etnicitet är förbundna med föreställningar om klass och hur
de vävs samman med en karaktärisering av de bostadsområden där eleverna
är bosatta. I detta kapitel fortsätter jag att kartlägga denna komplexitet
genom att undersöka hur etnicitet och kön tvinnas samman. Eller för att
formulera det på ett annat sätt, hur skapandet av etnicitet också rymmer
föreställningar om kön. Den analys jag gör, talar vidare för att kön spelar
en väsentlig roll i skolpersonalens konstruktioner av etnicitet.
Precis som Anthias och Yuval-Davis (1996) grundligt diskuterar tycks
könsrelaterade aspekter, inte minst i relation till sexualitet, giftermål och
familj, ofta ligga till grund för att bestämma etnisk identitet. Enligt författarna
förenas etniska och könsmässiga indelningar av att de vilar i föreställningar
om naturliga skillnader. Det vill säga att sociala skillnader som
tar form mellan kvinnor och män uppfattas vara biologiskt betingade, på
samma sätt som sociala skillnader mellan exempelvis den svenskfödda och
165