SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

More documents

Recommendations

Info

Kapitel 5 Inskolningsgruppen som arbetade med elevsammansättningen i höstterminens nya sjuor betonade vikten av att bilda klasser med så jämn fördelning som möjligt vad det gäller elever som bedömdes ha problem av pedagogisk eller social karaktär. Det vill säga att fördela de elever som bedömdes vara resurskrävande i undervisningen. Argumenten för detta var dels att försöka åstadkomma en jämn fördelning av de undervisningsresurser som finns tillgängliga i verksamheten, dels att skapa en rättvis arbetsbelastning för skolans personal. Eller att sprida bördorna, för att formulera saken lite krasst. Här kom flera av de elevkategoriseringar som tillämpades i den dagliga skolverksamheten att göras till verktyg för att hantera arbetet med elevsammansättningarna. Över de formella kriterier som låg till grund för att sätta samman nya klasser svävade en idé om att ”invandrarelever” nog borde utgöra ett kriterium för sjuornas elevsammansättning. Kring denna ståndpunkt rådde det dock långtifrån konsensus bland dem som arbetade i skolan. Inskolningsgruppen hävdade ganska bestämt att ”invandrarelev” inte borde utgöra något kriterium i arbetet med att sätta samman de nya klasserna. ”Man kan inte bara rätt och slätt utgå från att invandrarelever är ett problem”, som någon av dem argumenterade. Med hänvisningar till erfarenheter av att klasser med många ”invandrarelever” utvecklats till att bli skolans ”problemklasser”, att elever från Eken ”flytt” dessa klasser och att klasserna blivit alltför tungarbetade för lärarna, menade emellertid andra precis tvärtemot att ”invandrarelever” självfallet borde utgöra ett kriterium i sammansättningen av de nya elevgrupperna. Därför resonerade de att ”så måste det förstås vara”. Lena som inte arbetat så länge i Centrum skolan berättade för mig att hon tog för givet att ”invandrareleverna” skulle spridas. ”Jag trodde det var självklart att man skulle göra så, även om ingen sagt det till mig.” Trots de motstridiga ståndpunkter som går att utläsa i de argument som lärarna för fram så blev frågan huruvida ”invandrarelev” skulle utgöra ett kriterium i arbetet med klassammansättningarna aldrig, så vitt jag vet, föremål för någon ingående diskussion. Det var som om motiven för och emot denna sak i arbetsprocessen med klassindelningarna snarare kom att kroka tag i varandra och då inte längre utgjorde en konflikt. Ståndpunkterna verkade med andra ord fullt möjliga att förena utan några egentliga schismer. Förbindelselänken mellan dessa två argument är nämligen att ”invandrarelever” ofta bedömdes vara i behov av särskilt stöd i arbetet. Därför kom de att kategoriseras som sådana i arbetet med att göra klassindelningar och därmed fördes ”invandrarelever” in under ett kriterium som också många lärare var eniga om. Den ursprungliga frågan om huruvida ”invandrarelever” ska utgöra ett kriterium för elevsammansättningarna eller ej gjordes därmed till en överflödig diskussion. I arbetet med att sätta samman elevgrupper handlar det med andra ord om att det framförallt är vissa elever som fördelas i klasserna. Redogörel- 132
Kultur och klass som särskiljare sen ovan ger en bild av hur elevsammansättningen görs i relation till skolans undervisande uppdrag, med fokus på behov av extra resurser och pedagogiskt stöd. 72 Det visar hur indelningarna är knutna till ett lärarperspektiv och vad som syns rimligt för den enskilda läraren att klara ut. Mer än så ger det dock ytterligare prov på hur etnisk identitet görs till ett indirekt kriterium för en problemkategorisering som ges betydelse när lärarna ska sätta samman nya klasser. Det är alltså kategorierna invandrarelev och strulelev som ställs i fokus och utgör ett slags grundmotiv för arbetet med elevsammansättningen och båda dessa elevkategorier sammanförs med området Centrum. Därmed förefaller det i första hand vara elever från Centrum som blir föremål för att fördelas, inte elever från Eken. 73 Elever från Eken verkar snarare, som också exemplet med grupparbetet om ortodoxa kyrkan visar, utgöra det som skolpersonalen tycker sig ha att spela med för att komma till rätta med de svårigheter som de förknippar med ”invandrarelever” och ”strulelever”. Som redogörelsen visar är motiven för att ”blanda” elever knappast entydiga. Argumenten för detta byggs upp på olika sätt och i relation till olika aspekter, som i det vardagliga skollivet tar sig betydligt mer pragmatiska uttryck än vad styrdokumentens visionära mål och intentioner ger uttryck för. Arbetet med elevsammansättningar måste därför förstås som präglat av den enskilda skolans aktuella situation, som i Centrumskolans fall även låter sig kopplas till att elever från Eken tenderar att välja en annan skola än Centrumskolan, med allt vad det innebär. Även om skolpersonalens argumentation baseras i en intention att producera en bra skolverksamhet, vilar den alltså på samma gång i problematiska föreställningar om skillnader kopplade till kultur, klass och etnisk bakgrund. För att reda ut den fråga jag formulerat ovan – i vad mån de skillnader som eleverna uppfattas vara bärare av ses som möjliga att påverka eller förändra – måste jag dock återvända till mitt samtal med Doris om elevernas uppdelade umgänge i matsalen. 72 Se Lpo 94. 73 Idéer om att blanda icke-svenska elever med svenska elever har under senare år förts fram som förslag i en rad olika projekt som syftat till att motverka en etniskt segregerad skola. Till exempel genom ”bussning” av elever till skolor utanför det aktuella närområdet (se t ex Östgöta Correspondenten 2004-10-15). Inte något av dessa förslag har dock handlat om att svenska elever ska ”bussas” till en annan skola. Så gott som samtliga propåer om ”bussning” utgår från att det är ”invandrarelever” som ska förflyttas till så kallade svenska skolor. 133
Page 1 and 2:
SKOLAN GÖR SKILLNAD Etnicitet och
Page 3 and 4:
FÖRORD Forskning beskrivs ofta som
Page 5 and 6:
INNEHÅLL PROLOG ..................
Page 7 and 8:
Klass eller kultur.................
Page 9 and 10:
PROLOG Bland de lärare som arbetad
Page 11 and 12:
Kapitel 1 INLEDNING Sättet att pra
Page 13 and 14:
Inledning skollivet. Resultatet av
Page 15 and 16:
Skillnad som social relation Inledn
Page 17 and 18:
Inledning För att kunna göra en a
Page 19 and 20:
Inledning Davis (1996) understryker
Page 21 and 22:
Kultur, nation och rasifiering Inle
Page 23 and 24:
Inledning som processer varigenom s
Page 25 and 26:
Inledning samma grundskolan införd
Page 27 and 28:
Inledning som uttryck för skolpoli
Page 29 and 30:
Skolan som en institutionell prakti
Page 31 and 32:
Inledning förstå och hantera vad
Page 33 and 34:
Inledning 1995). 16 På dess konkre
Page 35 and 36:
Inledning las. Eleverna i Parszyks
Page 37 and 38:
Inledning 1998). 20 Kritiken från
Page 39 and 40:
Inledning ortsproblematik”, som i
Page 41 and 42:
Kapitel 2 POSITIONERAD FORSKARE Jag
Page 43 and 44:
Positionerad forskare redogör jag
Page 45 and 46:
Positionerad forskare reser det fr
Page 47 and 48:
Tillträde till fältet och samtyck
Page 49 and 50:
Positionerad forskare Sammantaget i
Page 51 and 52:
Positionerad forskare inte varit s
Page 53 and 54:
Positionerad forskare teckningar sp
Page 55 and 56:
Analys och skrivprocess Positionera
Page 57 and 58:
Positionerad forskare ler ens dra s
Page 59 and 60:
Positionerad forskare skild stil. E
Page 61 and 62:
Kapitel 3 VARDAG OCH VILLKOR I CENT
Page 63 and 64:
Vardag och villkor i Centrumskolan
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82: Vardag och villkor i Centrumskolan
Page 89 and 90: Kapitel 4 SKILLNADEN SOM TUDELAR De
Page 91 and 92: Direktiv om mångkulturellt perspek
Page 93 and 94: Att åskådliggöra en kulturell ba
Page 95 and 96: Skillnaden som tudelar helt underba
Page 97 and 98: Skillnaden som tudelar klart att l
Page 99 and 100: Skillnaden som tudelar spektive hem
Page 101 and 102: Skillnaden som tudelar med flera na
Page 103 and 104: Skillnaden som tudelar med fyra kil
Page 105 and 106: Skillnaden som tudelar turella” t
Page 107 and 108: Skillnaden som tudelar sin upprinne
Page 109 and 110: Skillnaden som tudelar Gunnel och a
Page 111 and 112: Skillnaden som tudelar Antropologen
Page 113 and 114: Kapitel 5 KULTUR OCH KLASS SOM SÄR
Page 115 and 116: Kultur och klass som särskiljare f
Page 117 and 118: Kultur och klass som särskiljare T
Page 119 and 120: Kultur och klass som särskiljare
Page 121 and 122: Kultur och klass som särskiljare D
Page 123 and 124: Kultur och klass som särskiljare s
Page 125 and 126: Kultur och klass som särskiljare u
Page 127 and 128: Kultur och klass som särskiljare d
Page 129 and 130: Kultur och klass som särskiljare p
Page 131: Kultur och klass som särskiljare l
Page 135 and 136: Kultur och klass som särskiljare i
Page 137 and 138: Kultur och klass som särskiljare a
Page 139 and 140: Kapitel 6 I SKUGGAN AV EN VÄLMENAN
Page 141 and 142: I tystnadens hägn I skuggan av en
Page 143 and 144: I skuggan av en välmenande toleran
Page 165 and 166: Etnicitet och kön tvinnas samman s
Page 167 and 168: Etnicitet och kön tvinnas samman v
Page 169 and 170: Etnicitet och kön tvinnas samman k
Page 171 and 172: Man kan inte vara en snäll fröken
Page 173 and 174: Etnicitet och kön tvinnas samman a
Page 175 and 176: Etnicitet och kön tvinnas samman D
Page 177 and 178: Etnicitet och kön tvinnas samman
Page 179 and 180: Etnicitet och kön tvinnas samman f
Page 181 and 182: Etnicitet och kön tvinnas samman (
Page 183 and 184:
Etnicitet och kön tvinnas samman O
Page 185 and 186:
Ett bemötande som tudelar Etnicite
Page 187 and 188:
Etnicitet och kön tvinnas samman h
Page 189 and 190:
Etnicitet och kön tvinnas samman l
Page 191 and 192:
Kapitel 8 OLIKA MYCKET INVANDRARE O
Page 193 and 194:
Olika mycket invandrare och svensk
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Handlar det om rasism? Olika mycket
Page 203 and 204:
SUMMARY Constructions of difference
Page 205 and 206:
Summary “Romany” on the basis o
Page 207 and 208:
Summary A third category is that of
Page 209 and 210:
Referenslista Arnman, Göran & Ingr
Page 211 and 212:
Referenslista Bunar, Nihad (2001) S
Page 213 and 214:
Referenslista Douglas, Mary (1986)
Page 215 and 216:
Referenslista Goldberg, David Theo
Page 217 and 218:
Referenslista tiska ideal och andra
Page 219 and 220:
Referenslista Mac an Ghaill, Máirt
Page 221 and 222:
Referenslista Rudvall, Göte (1995)
Page 223:
Referenslista Tsolidis, Georgina (2
show all

SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?