SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 7
tegorierna invandrarkillar och svenska kvinnliga lärare, men knappast
mellan svenska killar och svenska kvinnliga lärare. Inte heller framstår det
som särskilt troligt att något sådant skulle utspela sig mellan invandrartjejer
och svenska manliga lärare och det skulle nog definitivt inte inträffa
mellan invandrarkillar och svenska manliga lärare.
I det uppsluppna prat som tog vid efter Kajsas berättelse infann sig en
stämning som kändes smått kittlande, med förnimmelser av lockelse och
attraktion. Inte bara med tanke på att killarnas agerande tillfördes en udd
av flirtigt utspel, utan också som något som tog form i stunden, i lärarnas
uppspelta fniss och insinuerande kommentarer till varandra. Om jag tidigare
hävdat att ”invandrarelever” uppfattades tillföra en viss atmosfär i
skolan, så tycks det med tanke på denna händelse, ha en alldeles särskild
giltighet för ”invandrarkillar”.
Yngre och äldre kvinnliga lärare och ”invandrarkillar”
Å ena sidan ter sig killarnas upptåg som ett aningen barnsligt och oförargligt,
kul och lite spännande utspel mot en kvinnlig lärare. Å andra sidan
verkar det lätt underhållande inslaget skymmas av att killarna kan känna
sig kränkta. Det vill säga att deras manlighet kan bli kränkt om inte Kajsa
lyckas bemöta dem på ett bra sätt, vilket även skulle kunna äventyra hennes
framtida relationer till dem. Det är därmed inte bara en spontan och
genuin lärarreaktion på det inträffade – vad den nu skulle kunna vara –
som står i fokus för Kajsas överväganden, utan också hur hon som svensk
kvinnlig lärare lämpligen bör bemöta dessa unga manliga invandrarelever.
Att det är Kajsa, en av skolans yngre och vackra lärare, som får paketet
med trosor, verkar inte förvåna någon av kollegerna. Det tycks snarare ses
som givet, i alla fall lika givet som att ”gamlingarna”, som Kerstin formulerar
det, inte räknar med att bli föremål för ett sådant uppvaktande. Kerstins
kommentar gör också gällande att de knappast behöver oroa sig för
att ställas inför en liknande situation, varken under lektionstid eller någon
annan gång. Kerstin och de andra kollegerna gör således en distinktion
mellan de kvinnliga lärarna, där ung kvinnlig lärare respektive äldre
kvinnlig lärare tillskrivs skilda innebörder när det rör sig om umgänget
med skolans ”invandrarkillar”. Även om såväl yngre som äldre kvinnliga
lärare omtalade dessa elever som charmiga och gulliga, syns det framförallt
vara de yngre som uppfattas bli intressanta för ”invandrarkillars”
charmiga utspel och därför även i större utsträckning ställs inför att hantera
ett sådant agerande. Det är de yngre kvinnliga lärarna som likt Kajsa
uppfattas vara hänvisade till att i större utsträckning hitta strategier för att
bemöta sådana manövrar, medan de äldre lärarna upplever sig vara mer
eller mindre fredade från just detta.
Om lärares ålder i många andra sammanhang knyts till en längre erfarenhet
av lärararbetet och att den enskilda läraren därigenom hunnit skaf-
178