SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 3
En viktig brytpunkt i den här kommunen är 1992, när det infördes kommundelsnämnder
och hela skolorganisationen ändrades i grunden. Vi skulle
ändras á la modell (nämner namnet på en annan kommun), med beställar-
och utförarmodell. Vi skulle leka beställare och utförare och vi fick gå
på kurser för att lära oss det. Varje skola skulle bli en självständig enhet
och så skulle vi konkurrera med varandra. Alla fasta former och modeller
som fanns innan ändrades i grunden och i den nya organisationen blev fokus
på bara den egna enheten.
Denna rektor pekar på att tanken på skolan som en gemensam kommunal
angelägenhet i hög grad fått ge vika för ett marknadstänkande, präglat av
idéer om konkurrens. Istället för samarbete mellan skolorna har det skapats
en situation där elever och föräldrar i första hand bemöts som konsumenter
av skolan (Dovemark 2004). 48 Varje skola kämpar kort sagt för
sin egen existens och så såg realiteten ut även i Centrumskolan. Effekterna
av den valfrihetsdynamik jag skisserat här gjorde inte bara intrång i det
dagliga arbetet, utan upptog även personalens uppmärksamhet i såväl
formella mötessammanhang som informella samtal i vardagen. Resonemang
om ekonomi, elevantal och elevunderlag utgjorde en så gott som
återkommande inslag i de diskussioner som fördes om verksamheten.
Eftersom valfrihetsreformens effekter i realiteten fördelas så att en del
skolor försätts i en situation där de i högre grad tvingas kämpa mot dess negativa
konsekvenser, finns det också skolor som gynnas av denna reform.
Det är alltså inte alla skolor som ställs inför att brottas med de negativa
följdverkningar jag nyss tecknat. Tvärtom finns det skolor som istället blir
del av en positiv utvecklingssprial, genom att många elever söker sig till den
aktuella skolan och därmed även skapar en konkurrens om elevplatserna.
För att koppla detta resonemang till Centrumskolan och de diskussioner
som personalen förde där, vill jag beskriva situationen som att de brottades
med en problematik där också en alternativ och positiv utvecklingsspiral
låg i potten. Skolan balanserade med andra ord mellan den positiva respektive
negativa utvecklingsspiral jag beskrivit. Utan tvekan kämpade de
för att upprätthålla den positiva bild som av tradition omgivit skolan, för
att därigenom även trygga dess framtida utveckling. I denna strävan ställdes
de emellertid inför att parera det som uppfattades hota denna möjliga
och önskvärda utveckling och istället riskerade att sätta fart på en negativ
spiral för skolan. I det följande visar jag hur elevers etniska identitet görs
till något centralt, för att inte säga, avgörande i dessa sammanhang.
skolorganisation, eventuella problem och aktuella frågor. Utdraget är från en av dessa
intervjuer.
48 Se även Skawonius (2005) för en liknande diskussion om hur familjerna numera befinner
sig på ett konsumtionsfält i relation till skolan, samtidigt som skolan agerar på
ett produktionsfält.
70