SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 7
laterar sig till den avbrutna skolgången eller om det kan finnas fler bottnar
i denna känsla av misslyckande. Tidigare har jag visat att ”romska” elever
i skolpersonalens ögon ter sig mer avvikande och problematiska än några
andra elever, nu aktualiseras dock att detta förefaller vara särskilt relaterat
till flickorna. Låt mig utveckla resonemanget något.
Utan tvekan tilldelades ”romska” tjejer en särskild position i skolan, inte
minst genom att de betraktades som sexuellt erfarna i tidigare ålder än de
flesta andra av skolans elever och detta avgjort tidigare än vad som ansågs
vara godtagbart. ”De kommer med magen i vädret redan i åttan”, som Stine
resonerade upprört under en intervju. Hennes ordval och tonläge fick dessa
graviditeter att framstå som något av en provokation från tjejernas sida.
Som om tjejerna inte bara signalerade en stolthet över sina graviditeter utan
även aktivt sökte utmana och ifrågasätta den norm som anger vad som ter
sig lämpligt och passande för en flicka i denna ålder. I kontrast till skolans
övriga tjejer syntes ”romska” tjejer personifiera en kvinnlighet som hade
svårt att finna såväl gillande som acceptans. Den verkade vara både provocerande
och fel och föreföll sällan frammana känslor av sympati från skolans
personal. Eller ett bemötande i form av de varma och milda leenden
som mötte många ”invandrartjejer” från skolans personal.
Om det intresse och engagemang som omgav ”invandrartjejer” i viss
mån positionerade dem som elever det är synd om, så inkluderade detta
alltså inte ”romska” tjejer. Tvärtom verkade dessa tjejer ses som en sort
för sig, som varken liknade ”svenska” tjejer men inte heller ”invandrartjejer”.
”Romska” tjejers giftermål eller graviditeter i åttonde klass förknippades
snarare med en icke-anpassning till det som uppfattades vara acceptabelt
och omgavs av en begränsad fördragsamhet. I skenet av detta kan
också Solvigs fundering – ”frågan är ju om man ska satsa på kunskaper eller
i första hand hjälpa dom att anpassa sig till det svenska samhället” –
tillföras en djupare innebörd. Dessa flickors etniska identitet tycks ses som
något av ett handikapp, för att låna en formulering från Mac an Ghaill
(1988), som inte bara uppfattas göra det svårt för skolan utan i viss mån
även verkar kullkasta utsikterna för en förändring av deras livssituation.
Närvaro genom synlighet eller osynlighet
De empiriska exemplen i detta kapitel visar att de elevkategoriseringar som
genereras ur skolpersonalens föreställningar om kön och kultur, ges olika
positioner i skolans vardag. Ett perspektiv på dessa positioner kan relateras
till synlighet respektive osynlighet, det vill säga i vad mån och hur de
elever som innefattas i kategorierna uppmärksammas av skolans personal.
Den elevkategori som ter sig allra mest synlig är onekligen ”invandrarkillar”
och den synligheten är i stor utsträckning relaterad till en annor-
188