SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Inledning
samma grundskolan infördes i början av 1960-talet kom den att utgöra något
av en höjdpunkt i den välfärdspolitiska visionen om ett jämlikt samhälle.
Det tidigare parallellskolsystem som skiktats efter klassgränser, i viss mån
även kön, begravdes och i dess ställe inrättades en skola där alla elever oavsett
social bakgrund skulle erbjudas samma möjligheter till utbildning och
fortsatta studier (Florin & Johansson 1993, Jönsson 1995, Richardsson
1999). Skolan sågs som ett fördelningsinstrument och utbildning som ett
medel att påverka samhällets jämlikhet (Jönsson 1995). Idén om en gemensam
skola bar på en uttrycklig ambition att motverka differentieringar mellan
olika elevkategorier (jfr Borevi 2002). En påtaglig illustration av dessa
ambitioner ges i den tidiga grundskolans läroplaner där landets skolstyrelser
uppmanas verka för en så allsidig social sammansättning som möjligt i skolklasserna
(Gruber 2001, se även Jönsson 1995). Skolan skulle alltså göra en
social skillnad, med siktet inställt på rättvisa möjligheter till utbildning för
att därigenom åstadkomma jämlika relationer i samhället.
Min egen väg genom utbildningssystemet påbörjades bara några år efter
denna reform av skolväsendet och förkroppsligar i flera avseenden de visioner
och den tillförsikt som var knuten till skola och utbildning vid denna
tid. Men inte desto mindre vet vi numera att de jämlikhetsmål som sedan
snart ett halvsekel varit intimt förknippade med en gemensam skola
för alla knappast har infriats. Gång på gång har studier visat att utbildningssystemet
inte lyckats realisera den jämlikhetsideologi som varit så
central för grundskolan (Arnman & Jönsson 1983, Tallberg Broman m fl
2002). Även om det skett förändringar kvarstår skolan som segregerad och
den sociala snedrekryteringen till fortsatt utbildning efter grundskolan
återstår alltjämt (Eriksson & Jonsson 1994, Tallberg Broman m fl 2002). 12
Värt att notera i detta sammanhang är också att den gemensamma grundskolans
inkluderande ambitioner framförallt tycktes omfatta barn till en
svensk arbetarklass vid tiden för den nioåriga grundskolans genomförande
(Tallberg Broman m fl 2002).
Etnicitet ersätter klass
Om den unga grundskolans jämlikhetsambitioner primärt knöts till klassbakgrund
för att därmed möjliggöra utbildning för arbetarklassens barn,
ala rättigheter och skyldigheter och det är här som utbildningssystemet och individens
rätt till utbildning kommer in.
12 Enligt Gesser (1985) kan den omfattande forskning som bedrivits i Sverige om
klassbakgrund och utbildning ses som en direkt mätare av att utbildningssystemet inte
resulterat i den jämlikhet som förutsetts.
Jönsson (1995) menar vidare att det numera råder en utbredd pessimism om skolans
möjligheter att fungera socialt utjämnande och att detta varit av betydelse för skolans
utveckling under 1990-talet.
25