Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i ... - Regeringen

SOU 2005:56Förslag och rekommendationer13.4.1 En samlad lag och tillsynJag föreslår:att en samlad lag och tillsyn antas som innebär ett förstärktminimiskydd i förhållande till alla diskrimineringsgrunder.En samlad syn har lett till starkare lagar i de länder där de historiskthar funnits. Kanadas, USA:s och Storbritanniens lagar har blandannat bidragit till den europeiska utvecklingen på området. Dessutomhar dessa lagar länge varit inriktade på att påverka beteende,medan många av de europeiska lagarna, inklusive de svenska, snararevarit inriktade på att påverka attityder. 21 En närmare beskrivning avutveckling finns i kapitel 2.En lag som fokuserar på motverkande av diskriminering som enfråga om likabehandling (Holland) eller som en fråga om mänskligarättigheter (Kanada) kan ge betydelsefull vägledning om ett samhällesgrundprinciper.Utvecklingen av Sveriges olika lagar och tillsynsorgan ger däremotintryck av att ha varit ett sätt att tillmötesgå olika politiskaintressenter innan de lyckades ställa krav på mer hållbara verktyg –kvinnorörelsen, invandrarorganisationer, handikapprörelsen ochgayrörelsen. En gemensam lag förmedlar budskapet att den grundläggandefrågan är likabehandling eller mänskliga rättigheter, vilketi sin tur kan ge en signal om att även ”majoritetsbefolkningen” 22har eller borde ha intresse i denna lag – såsom en fråga om grundläggandedemokratiska principer (lika rättigheter och möjligheter)och/eller en fråga om mänskliga rättigheter.Det är också viktigt att en samlad lag tar hänsyn till frågan omintersektionalitet i förhållande till de olika diskrimineringsgrunderna.Om det i lagen ges möjlighet att se diskriminering i ettsådant perspektiv ges dels en djupare förståelse av komplexiteten idiskriminering, dels ökar chansen att få en dom utan att tyngdenmåste läggas på den ena eller den andra diskrimineringsgrunden.Denna fråga om samspelet mellan olika diskrimineringsgrunder har21Brottsbalken 16:9 verkar ha antagits mest för att leva upp till CERD och inte för atthantera problem som fanns i Sverige. Samma sak gäller kriminalisering av diskriminering iFrankrike. Nyligen övergick Frankrike till en civilrättslig reglering av diskriminering iarbetslivet. Fokus på attityder kan även ses i inrättandet 1986 av DO som en myndighet utansanktionsbefogenheter och i 1994 års lag som ställde högre beviskrav på etniskdiskriminering i arbetslivet jämfört med kraven i jämställdhetslagen – mer i hopp om attpåverka opinionen snarare än att påverka diskriminering.22Se definition i avsnitt 1.7.4.567