Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i ... - Regeringen

SOU 2005:56Erfarenheter av åtgärder mot strukturell diskriminiering i andra länder...hållanden stadfäster ett odemokratiskt system som drabbar alla människor.70Om det har tagit så lång tid att se samhällets könsmaktordning; attmän är normen och överordnad, är det kanske inte så konstigt attdet är ännu svårare för det svenska samhället att inse att (’vit’)svenskhet är normen i Sveriges etniska maktordning.Sammanfattningsvis är den viktigaste förändringen att kvinnorörelsenhar lyckats sätta männens makt i centrum och lyckats formulerakrav på förändring. Hittills har inget ifrågasättande skett påsamma sätt av Sveriges etniska maktordning.12.6.3 Frågetecken eller fallgroparMedan jämställdhetsarbetet har lyckats relativ bra med att sätta fråganom makt i centrum, finns också bakslag och fallgropar som detframtida arbetet mot strukturell diskriminering kan dra lärdom av.Gender mainstreaming är en tanke som lyfts fram som en viktigjämställdhetsåtgärd både internationellt och i Sverige. Å andra sidanuttrycker vissa forskare stor tveksamhet kring mainstreamingsom strategi. Invändningen går ut på att i och med att jämställdhetska genomsyra allt, blir resultatet ett urvattnat arbete som inte ledernågonstans då det saknas ett tydligt ansvar och kunskap. Dessaerfarenheter bör hållas i åtanke när en diskussion om mainstreamingav arbetet mot strukturell diskriminering och ”etnisk jämlikhet”når agendan. Strategin i sig behöver inte vara fel, utan problemkan ha uppstått i genomförandet. Vi tror att det krävs ett tydligtansvar och att personer som får ansvar också har kunskap om frågorna.Annars finns det risk att arbetet utvecklas i den riktningsom statsvetaren Malin Rönnblom beskriver:Jämställdhetspolitik lägger sig över allt som en våt, gullig matta. Detfinns inget intresse av att tala om makt. Inte kön, inte klass, inte etnicitet.Politik tycks överhuvudtaget handla allt mer om administrationoch allt mindre om konflikter. Det har skett en avpolitisering av politiken.Och den forskning som är kritisk passar inte politiken.” (Dokumentationforskarmöte, 2005:19)Från kvinnorörelsens håll har det funnits några viktiga teoretiskaoch praktiska invändningar mot jämförelser mellan arbetet för70IBID, s 12.525