Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i ... - Regeringen

SOU 2005:56Förslag och rekommendationermöjlighet till skadestånd. Det skulle på ett bättre sätt kompenseraden som drabbats men framförallt höja arbetsgivares intresse för attundvika diskriminering. Risken att få betala ett högt skadeståndleder till ett större incitament att agera förebyggande. 24 Ett minimiskadeståndbör införas där en arbetssökande diskrimineras.I ”Räkna med mångfald!” (SOU 1997:174) ansåg ElisabethWudie att personer som skulle ha erhållit en tjänst om diskrimineringinte förekommit, utöver det allmänna skadeståndet, ”ska harätt till ett ekonomiskt skadestånd”. Denna idé avvisades eftersomdet ansågs att ett sådant skadestånd måste grundas på att diskrimineradeskulle ha en principiell rätt till en anställning.Det bör slås fast att den diskriminerade verkligen har en principiellrätt till anställningen, men att i stället för att erhålla/realiseradenna rätt ska han eller hon ha rätt till ekonomiskt skadestånd.Denna omvandling av den principiella rätten till en rätt till ekonomisktskadestånd skulle fungera som en mer ”effektiv, proportionerligoch avskräckande” sanktion, och ändå inte inskränka arbetsgivaresfria anställningsrätt, utan bidra till en benägenhet att följalagen. Denna tanke är inte främmande i svensk rätt eftersom det tillexempel är möjligt att ställa krav på ekonomiskt skadestånd vidoffentliga upphandlingar om en part på ett felaktigt sätt inte tilldelatsavtalet. Denna part har inte rätt att bli en avtalspart, men harrätt till skadestånd som om han eller hon hade varit avtalspart.13.4.3 Krav på jämlikhetsplanerJag föreslår:att det i en samlad lag ställs krav att arbetsgivare har en skyldighetatt upprätta jämlikhetsplaner24Kostnadsriskerna relaterade till diskriminering p.g.a. kön och etnicitet var en viktiganledning till att amerikanska företagare började arbeta mycket tidigare än europeiska medmångfald som en affärsstrategi. De fick insikten att diskriminering skulle kunna kosta en heldel med tanke på risken att betala skadestånd eller att förlora en offentlig upphandling.Därmed utvecklade företagare synsättet under 1980-talet som innebar att i stället för detnegativa (antidiskrimineringskrav och kostnadsrisker) omvandlades tänkandet till någotpositivt – dvs. idén att företag skulle tjäna på mångfald (samtidigt som man skulle undvikariskerna med diskriminering). I Sverige var olika aktörer snabba på att föra in amerikanskaidéer angående det positiva med mångfald. Tyvärr innebar det att många inte förstod, ellerville undvika att förstå att drivkraften bakom mångfaldsarbetet i USA var deantidiskrimineringsverktyg som innebar att diskriminering bar med sig rejäla kostnadsrisker.569