Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i ... - Regeringen

SOU 2005:56Förslag och rekommendationerpoängen med diskrimineringslagar inte bara är att motverkadiskriminering i det enskilda fallet utan även att förmå de medmakten att diskriminera att agera stävjande genom att främja jämlikhet.Detta kan ses i till exempel lagar som ställer krav på attarbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter. 1Därmed finns det ingen klar skiljelinje mellan åtgärder för attmotverka diskriminering på individnivån och de som motverkardiskriminering på strukturell nivå. Detta innebär att åtgärderna föratt motverka strukturell diskriminering kan sträcka sig från mereffektiva lagar mot diskriminering, till tydligare krav på myndigheteri sina handlingsplaner, till forskning och uppföljning sombelyser effekterna av diskriminering i samhället och höjer medvetenhetenom diskriminering.Som ramförslag har jag lagt ett förslag om en förskjutning avfokus från dagens integrationspolitik som i praktiken fokuserar påinvandrare, till en fokus på diskriminering, dvs. en antidiskrimineringspolitik.USA, Kanada och Storbritannien har haft en mer samlad syn påmotverkande av diskriminering. Dessa länder har också haft delagar och den praxis som blivit vägledande för utveckling av Sverigesoch övriga Europas mer moderna lagar mot diskriminering. 2 Jaghar dragit slutsatsen att även om det finns skillnader mellan olikamaktordningar (till exempel könsmaktordningen och den etniskamaktordningen) och olika diskrimineringsgrunder, så finns ocksålikheter och tydliga tecken på att maktordningar samverkar och ärberoende av varandras existens. I linje med detta har utvecklingenav effektiva åtgärder ofta byggt på en mer samlad syn på diskriminering.Denna samlade syn har lett till att de som berörs av olikatyper av diskriminering tillsammans har kunnat bidra till formuleringav bättre juridiska verktyg samt ställt krav på de med makten1Även förbudet i dessa lagar mot indirekt diskriminering är ett sätt att påverka på eninstitutionell nivå. T.ex. får inte en arbetsgivare missgynna en arbetssökande eller enarbetstagare genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt somframstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar personer med en viss etnisktillhörighet. Detta gäller dock inte om att kriteriet kan motiveras av ett berättigat mål ochmedlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. Att ställa omotiverade krav påmedborgarskap var länge ett typiskt exempel på indirekt diskriminering. Ofta var det ettinstitutionellt krav som sällan ifrågasattes. Det tidigare medborgarskapskravet för att bliadvokat i Sverige var också ett sådant typiskt exempel. Även efter reglerna ändrades medhänsyn till EU verkar Advokatsamfundet haft svårt att anpassa sig till en vidare syn påkompetens, i åtminstone NJA:2000 s. 214.2Denna utveckling kan exempelvis ses i utvecklingen av jämställdhetslagen och lagen omåtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annantrosuppfattning, samt EU:s antidiskrimineringsdirektiv.535