Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i ... - Regeringen

Erfarenheter av åtgärder mot strukturell diskriminiering i andra länder... SOU 2005:56diskriminering. Men nu omfattades alla diskrimineringsgrunder.Därmed blev det svårare att stoppa eftersom att fler intressegrupperställde sig bakom den. Samtidigt kommer förmodligenkvinnor att ha mest att vinna från denna reform – i synnerhet p.g.a.att de utgör en majoritet.Ett annat exempel som bygger på oförmågan eller oviljan att sediskriminering i sig som huvudfrågan är den nuvarande bristen påett skydd mot könsdiskriminering utanför arbetslivet och högskolan.Bland annat finns det inget förbud mot könsdiskriminering vadgäller bankernas kreditgivning. Detta innebär en ett brott medFN:s kvinnokonvention (CEDAW). Men, som nämns ovan, är sådandiskriminering som har samband med etnicitet, religion, funktionshinderoch sexuell läggning förbjuden sen 2003.Vissa frågor måste ställas. Hur mycket är detta bristande diskrimineringsskyddett resultat av att Kvinnorörelsen valde bort fråganför att undvika en sammanblandning med etnicitetsfrågan? Detfanns möjligtvis en insikt att det kunde leda till en jämlikhetsutvecklingsom inte fokuserades endast på kön. Och hur mycket ärdetta ett resultat av andra faktorer? Sverige har haft en regering i ca10 år som bestått av hälften kvinnor och hälften män. Riksdagenbestår till nästan 50 procent av kvinnor och till 100 procent avpartier som kallar sig själva för feministiska. Trots allt detta ärkönsdiskriminering laglig utanför arbetslivet och högskolan i vadsom brukar kallas världens mest jämställda land 73Det finns en risk att viss makt på jämställdhetsområdet har letttill att intresset har blivit större för att konsolidera denna tilldelademen ändå underordnade maktposition, i stället för en vidare utmaningav makten. Liknande tendenser kan ses i Sverige och i andraländer där de olika grupper som utsätts för diskriminering vädjartill makthavarna om just sin utsatthet, i stället för att i samverkanpåverka maktens underliggande strukturer.I varje fall har det funnits en utveckling på den internationellanivån där kampen mot exempelvis könsdiskriminering och etniskdiskriminering har samspelat med och bidragit till den andras utveckling.Detta kan ses bland annat i de internationella instrumentför mänskliga rättigheter som utvecklades efter andra världskriget.Dessutom är det tydligt att den svenska jämställdhetslagstiftningenhar främjats av juridiska verktyg som i första hand utvecklades föratt bekämpa etnisk diskriminering. Detta kan ses i att jämställd-73I alla fall fram tills 1 juli 2005.528