Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i ... - Regeringen

Kunskapsluckor SOU 2005:56wing lack of interest in remaining inequalities, opposition against AffirmativeAction, irritation about minority radicals who are seen as”exaggerating” and so on. (van Dijk, 1993:195)11.3.3 Fokus på strukturer i stället för individerKunskapsredovisningen leder mig till slutsatsen att det finns enbetydande mängd forskning som undersökt förhållanden för”invandrare” i Sverige. Vad som emellertid också är tydligt är attdet saknas viktiga teoretiska utgångspunkter och viktiga slutsatserutifrån den kunskapen (de hänger givetvis ihop). Alltför mångastudier har karaktären av en beskrivande ansats, där lite eller ingetgörs att dra slutsatser om varför resultaten ser ut som de gör ochhur (miss)förhållanden skapas och återskapas, dvs. de bakomliggandemekanismerna.Så är fallet t.ex. med den forskning som undersöker skillnadermellan ”svenskar” och ”invandrare” mätt i levnadsstandard, grad avsysselsättning m.m. Sällan dras slutsatser där strukturella förhållandenoch mekanismer ses som avgörande för de existerande skillnaderna.Detta tror jag delvis kan förklaras med ”felaktiga” teoretiskautgångspunkter (se avsnittet ovan). Snarare finns en utbredd traditionav att oreflekterat använda (de socialt konstruerade) motsatsparensvensk-invandrare (vi-dom) som oproblematiska analyskategorier.Därutöver finns förmodligen psykologiska överlevnadsmekanismer.Om en forskare vill undersöka fackens och arbetsgivarnasroll i etnisk diskriminering, finns det risker. Om samma forskarevill undersöka invandrares brister, finns det färre risker.En betydande del av forskningen om diskriminering i Sverige harfokuserat på individers handlingar och attityder och har inte försöktse detta inom ramen för ett större strukturellt perspektiv.Detta gör att det blir svårt att lära sig något om på vilket sätt dessahandlingar återskapar strukturell diskriminering och vilken rollsom normer och ideologier i samhället spelar (se också de los Reyes& Wingborg, 2002:78; FAS, 2003:35). Samtidigt gör ett individuelltperspektiv att det blir ”lättare” att se diskriminering som uttryckför enskilda individers fördomar och inte som ett uttryck för vedertagnaförhållningssätt och normer i samhällets institutioner.Med ett strukturellt perspektiv finns det också större möjlighet attförstå vilken roll majoritetssamhällets privilegier spelar för(åter)skapandet av etnisk ojämlikhet.462