Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i ... - Regeringen

SOU 2005:56Förslag och rekommendationermedborgarrättsrörelsen. I Sverige har kvinnorörelsen spelat en liknandenyckelroll i utvecklingen av arbetet för jämställdhet ocharbetarrörelsen för rättigheter för löntagare.Hittills har de som berörs av strukturell diskriminering p.g.a.etnisk eller religiös tillhörighet endast spelat en marginell roll ipolitiken och det offentliga rummet. Det är ”invandrarna” somgenom att drabbas, länge insett problemet med etnisk diskriminering.Men invandrares inflytande i politiken var inte stort när riksdagenpå 1980-talet avstod från att anta en lag mot diskriminering iarbetslivet. Då var det arbetsgivarnas och fackets inflytande ochförnekelse av diskriminering som var tongivande. Även när detgäller de lagar som kommit senare har ”invandrarnas” inflytandevarit begränsat.Stödsystemet till invandrarföreningarna på basis av nationalitet/etnicitetsom inleddes på 1970-talet hade inte som huvudtemaatt bidra till att föreningarna blev påverkare och intressebevakare iförhållande till politiker och tjänstemännen. Stödet betraktadesfrämst som ett slags kulturbidrag. Det har hävdats att själva systemethar bidragit till ett fokus på kulturella frågor. Poängen var inteatt bidra till att skapa en fokus på de politiska frågor som invandrarnahade gemensamt – i synnerhet motverkande av etnisk diskrimineringoch rasism. Med andra ord har rösterna även från de olikainvandrarorganisationerna splittrats enligt olika etniska gränser istället för att enas. (Ålund & Schierup, 1991). Här kan jämförelsergöras med kvinnorörelsen som har haft störst möjlighet till påverkandå det fanns ett bredare samarbete i det civila samhället ochöver partigränser och/eller ett hot om partibildning.Hela bidragssystemet i förhållande till invandrarföreningar börses över i syfte att utveckla en förstärkning av invandrarorganisationernasroll som påverkare och intressebevakare i frågor där detfinns ett bredare intresse – t.ex. motverkande av diskriminering ochrasism. Under senare år har det skett en förflyttning från ”kulturfrågor”till ”integrationsfrågor”. Detta har ändå inneburit en otydligheteftersom tjänstemännen som utarbetat riktlinjer och handlagtbidragsansökningarna själva inte varit eniga kring vad arbetetmed de integrationspolitiska målen egentligen betyder. Det somborde främjas ur ett empowerment perspektiv är att det offentligaställer krav och har förväntningar på att dessa föreningar ska byggaupp både en kompetens och ett förtroende från de berörda så att deblir aktörer i förhållande till det politiska systemet.541