Det blÃ¥gula glashuset â strukturell diskriminering i ... - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Erfarenheter av åtgärder mot strukturell diskriminiering i andra länder... SOU 2005:56LBR:s utrednings- och rådgivningsarbete är till för att hitta lösningaroch uppmuntra de inblandade parterna att hitta gemensammalösningar som främjar interetniska relationer och undanröjerhinder som kan stå i vägen för etniska minoriteters delaktighet isamhället.Lokala antidiskrimineringsbyråer (ADB)I Nederländerna finns det ungefär 40 antidiskrimineringsbyråer(ADB). De har alla sin egen historia. Somliga härrör från anti-fascistiskaeller anti-rasistiska rörelser medan andra har rötter i initiativfrån etniska organisationer eller kommunala initiativ.De flesta uppstod under 1980-talet som en reaktion mot de rasistiskapartiernas tillkomst.Stora olikheter finns mellan de olika ADB:erna både vad gälleranställda och finansiering.Huvuduppgiften är att hantera anmälningar om diskrimineringoch även rådgivning och utbildning. Det är också viktigt att påverkalokala antidiskrimineringspolicys och den lokala opinionen.Att bekämpa rasistiska partier och grupper är en annan viktig uppgiftliksom att göra lokala undersökningar om diskriminering.Alla ADB:er hanterar först och främst anmälningar. Beroende påbehov och i mån av tid utför de även de andra uppgifterna. ADB:erbörjade med att ta emot anmälningar gällande etnisk diskriminering,men nu omfattar byråernas arbete även frågor som rör religion,personliga övertygelser och åsikter, politiska ställningstaganden,etnicitet, kön, nationalitet, sexuell läggning, äktenskapligstatus, ålder och funktionshinder. Merparten av anmälningarna rörarbetslivet, bostadsmarknaden, restaurangbranschen, media ochden offentliga sektorn inklusive polisen.Ofta får de lokala ADB:erna kommunalt stöd. Det är ett sätt förkommuner att uppfylla kommunallagens krav på att kommunerskall vidta konkreta åtgärder för att motverka diskriminering.Byråerna har ett nationellt samarbete och är organiserade i enNational Federation of Anti Discrimination Bureaus and Hotlines. 64De största ADB:erna finns i de stora städerna Rotterdam, Haag,och Amsterdam.Hotline Discrimination Amsterdam är en byrå somsubventioneras av Amsterdam kommun. Den startades 1996. Mål-64Se www.lvadb.nl/518
SOU 2005:56Erfarenheter av åtgärder mot strukturell diskriminiering i andra länder...sättningen är att offentliggöra och motverka diskriminering somhar att göra med bland annat etnicitet, hudfärg, funktionshinder,kön, religion, sexuell läggning, funktionshinder, rasistiska politiskapartier eller anti-semitism. 65I Rotterdam bildades RADAR 1983 66 - Rotterdam AntiDiskriminatie Actie Raad. RADAR var ett av de första lokala antidiskrimineringskontoreni Nederländerna. Syftet är att bekämpadiskriminering t.ex. på grund av etniskt ursprung, kön, sexuellläggning, ålder och funktionshinder.En viktig fokus för RADAR är målet att polisen ska vara en viktigaktör när det gäller arbetet mot rasism. Därför har man utvecklatett informationsprogram som anställda inom polisen använder iutbildningssyfte. RADAR samarbetar med 30 polisdistrikt.Exempel på olika projekt och aktiviteter i RADARs regi:• utbildning av poliser i frågor rörande diskriminering,• att bygga broar mellan de olika etniska grupperna och polisen.• implementering av lagarna mot diskriminering• uppsökande verksamhet t.ex. på diskotek som inte släpper inminoriteter• informationskampanjer och olika utbildningsprogram”Skolor utan rasism” (SWR)Skolor kan ansöka om att få bli en ”Skola utan rasism”, SWR-skola.Skolor som ansluter sig till SWR-rörelsen förses med en mängdförslag och idéer för att praktiskt bekämpa rasism. En förutsättningför att en skola ska bli en SWR-skola är att mer än 70 procent avskolans elever och personal tycker att rasism inte har någon platspå deras skola genom att skriva under på en särskilt utformad deklaration.SWR-skolor utvecklar varje år initiativ mot rasism och diskrimineringoch för jämlikhet och harmoni i det multikulturella samhället.Den nationella SWR-organisationen samarbetar med LBR när detgäller att förse SWR-skolorna med material. 6765Se www.meldpunt-amsterdam.nl/66För mer generell information se www.radar.nl/ och för mer specifik information om ettEU projekt som berör polisen se http://www.radar.nl/read/69567För mer information se www.schoolwithoutracism-europe.org/519
Page 1 and 2:
10 Slutsatser avkunskapsredovisning
Page 3 and 4:
SOU 2005:56Slutsatser av kunskapsre
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Kunskapsluckor SOU 2005:56lagstiftn
Page 15 and 16:
Kunskapsluckor SOU 2005:56vinkel vi
Page 17 and 18:
Kunskapsluckor SOU 2005:56wing lack
Page 19 and 20:
Kunskapsluckor SOU 2005:56Frågan o
Page 21 and 22: Kunskapsluckor SOU 2005:5611.4 Möj
Page 23 and 24: Kunskapsluckor SOU 2005:56tydligt i
Page 25 and 26: 12 Erfarenheter av åtgärder motst
Page 27 and 28: SOU 2005:56Erfarenheter av åtgärd
Page 71: SOU 2005:56Erfarenheter av åtgärd
Page 87 and 88: Förslag och rekommendationer SOU 2
Page 123 and 124:
Förslag och rekommendationer SOU 2
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Kostnadsberäkningar och andra kons
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
15 Författningskommentar15.1 Förs
Page 195 and 196:
SOU 2005:56Författningskommentarf
Page 197 and 198:
Särskilt yttrande SOU 2005:56åtg
Page 199 and 200:
Bilaga 1 SOU 2004:56bära att någo
Page 201 and 202:
Bilaga 1 SOU 2004:56former av etnis
Page 203 and 204:
Bilaga 1 SOU 2004:56diskriminering
Page 205 and 206:
Bilaga 3Invandrares förtroende fö
Page 207 and 208:
SOU 2005:56 Bilaga 3erna ”De poli
Page 209 and 210:
Tabell 2 Förtroende i förhålland
Page 211 and 212:
Tabell 4 Förtroende bland andra ge
Page 213 and 214:
Tabell 6 Förtroende i förhålland
Page 215 and 216:
Tabell 8 Förtroende bland andra ge
Page 217 and 218:
Tabell 10 Förtroende i förhållan
Page 219 and 220:
Tabell 12 Förtroende i förhållan
Page 221 and 222:
Tabell 14 Förtroende bland andra g
Page 223 and 224:
SOU 2005:56 Bilaga 4Estrada, Felipe
Page 225 and 226:
Bilaga 5Deltagare forskarmötenDahl
Page 227 and 228:
Bilaga 7TidsaxelJämlikhet som en f
Page 229 and 230:
SOU 2005:56 Bilaga 71965Internation
Page 231 and 232:
SOU 2005:56 Bilaga 71980Jämställd
Page 233 and 234:
SOU 2005:56 Bilaga 72002Europaparla
Page 235 and 236:
Statens offentliga utredningar 2005
Page 237 and 238:
Statens offentliga utredningar 2005
show all

Det blÃ¥gula glashuset â strukturell diskriminering i ... - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Det blÃ¥gula glashuset â strukturell diskriminering i ... - Regeringen