Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i ... - Regeringen

SOU 2005:56Erfarenheter av åtgärder mot strukturell diskriminiering i andra länder...flera av dessa länder har insikten om förekomsten av strukturelldiskriminering inneburit att åtgärderna som vidtagits har inriktatsbåde på att skapa ett individskydd och att utforma åtgärder för attkomma åt den strukturella diskrimineringen. Därmed borde detfinnas värdefulla lärdomar att hämta från dessa länder.Det som tas upp i denna översikt är inte en fullständig redogörelseöver alla åtgärderna som finns i dessa länder (eller i världen).Jag har valt ut dem som vi anser erbjuder de viktigaste lärdomarna(negativa eller positiva) som kan bidra till att utveckla effektiva åtgärderi Sverige.12.2 USA12.2.1 BakgrundPå grund av sin historia med slaveri och rasism, har frågan om motverkandeav rasdiskriminering i USA påverkat utvecklingen på ettväldigt tydligt sätt. Fram tills USA:s inbördeskrig 1860–65 var slaverietlagligt i sydstaterna. Arbetet med åtgärder mot diskrimineringbörjar med rörelsen mot slaveriet redan på tidigt 1800-tal.Både män och kvinnor deltog aktivt i antislaverirörelsen. Att arbetetmot slaveriet var en internationell rörelse kunde ses i och medatt världens antislaveriföreningar samlades till ett konvent i London1840. Kvinnornas medverkan och delaktighet i rörelsen aktualiseradeäven en del idéer angående kvinnors frigörelse – i synnerhetnär aktiva tillresta kvinnor uteslöts från ett jämlikt deltagande iLondon. De tvingades sitta i ett annat rum medan konventet pågick.Denna särbehandling av kvinnorna som deltog på detta konventledde så småningom till historiens första konvent för kvinnligarättigheter 1848 i Seneca Falls New York. (Zinn 1995:121) Här ochpå efterföljande möten såddes en del frön för samspelet kring jämlikhetpå olika grunder. Bland annat underströk en svart feminist,Sojourner Truth, 1852 i en klassisk text Är inte jag en kvinna? attmånga kvinnor redan då utförde mansarbete. 11Lena Gemzöe, Feminism, s 153, 2002. ”Ja, mina barn, där det förs så mycket oväsen, måstenågot vara fel. Jag tror att de vita männen, i kläm mellan negrerna i söder och kvinnorna inorr som alla talar om rättigheter, ganska snart kommer att vara illa ute. Men vad rör sig allttalet om? Mannen där borta säger att kvinnor behöver hjälpas in i vagnar och lyftas överdiken och överallt få den bästa platsen. Ingen hjälper någonsin mig in i vagnar eller överdypölar eller ger mig den bästa platsen! Och inte jag en kvinna? Titta på mig! Titta på minarm! Jag har plöjt, sått och samlat i ladorna, och ingen man kunde styra mig! Och är inte jagen kvinna? Jag kunde arbeta lika mycket och äta lika mycket som en man – när jag fick473