Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i ... - Regeringen

Förslag och rekommendationer SOU 2005:56organisationer) för ett erkännande av att strukturell diskrimineringär utbrett i det ”vanliga” samhället och att effektiva verktyg motetnisk diskriminering behövs, har varit mycket svårare. Den enklastevägen har snarare varit att fortsätta förneka det utbredda problemetmed etnisk strukturell diskriminering i Sverige. Detta innebäri sin tur att politiker slipper ställa krav på sig själva, på tjänstemännen,på arbetsgivarna eller på fackföreningarna. En jämförelsekan göras med jämställdhetsarbetet där det på ett tydligare sättfokuseras på de som har makten att diskriminera – männen.I stort är det lite som händer när attityder sätts i fokus. Informationssatsningar,kulturmöten och kampanjer har liten effekt, ivarje fall när dessa inte kombineras med mer strategiska insatser.Eller som det påpekas i The effectiveness of employment equalitypolicies in relation to immigrants and ethnic minorities in the UK, attförutom lagar och policys, påtryckningar från det civila samhället ärnödvändiga för att uppnå en positiv samhällsförändring (Wrench,2000):The British experience has been that legal and administrative measures,voluntary policies, and the pressure on organisations from the collectiveactions of workers have all been necessary to bring about progressin the processes of integration of immigrants and ethnic minoritiesinto employment.Ett annat problem är att arbetet med motverkande av diskrimineringofta har isolerats till en juridisk fråga och som en fråga enbartför jurister. Det har i sin tur lett till att få har lyft fram frågan ombehovet av att förstå diskriminering även som en fråga om maktrelationermellan människor.Å ena sidan är det svårt att diskutera diskriminering eftersomsjälva ordet väcker obehag hos till exempel arbetsgivare, fackföreningar,politiker och tjänstemän, å andra sidan kan det inte diskuteraseftersom det är en fråga för jurister.Utvecklingen mot en mer effektiv sammanhållen lag och tillsyn ärpositiv. Det kan leda till en större insikt om att det är sammanhangetinom vilket diskriminering uppstår som ska sättas i fokusoch inte endast diskrimineringsgrunden. Med andra ord finns detgemensamma nämnare i situationer där t.ex. en arbetsgivare avstårfrån den mest kvalificerade sökande på grund av ovidkommandefaktorer oavsett om det är kön, etnisk tillhörighet, funktionshindereller sexuell läggning som är i fokus i det enskilda fallet. Detta kanäven leda till insikter om samspelet mellan de olika grunderna.544