Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i ... - Regeringen

SOU 2005:56Erfarenheter av åtgärder mot strukturell diskriminiering i andra länder...Undersökningar om konsekvenser av kvinnors ökade representationi politiska församlingar ger inga entydiga svar, men denökade representationen verkar förklara en del av den förändradepolitiska dagordningen i en riktning som gynnar jämställdhetenmellan könen (se t.ex. Wägneryd, 1998; Bergkvist, 1994; Skjeie,1992).Det har funnits en medvetenhet om att det gäller att försöka påverkadagordningen även inom forskningen. Ett tydligt uttryck fördetta kunde ses i maktkampen kring tillsättning av ledningen förden s.k. Kvinnomaktutredningen. En manlig forskare utsågs försttill utredare. Detta resulterade i kraftiga protester, främst frånkvinnorörelsen vilket till slut ledde till att politikerna som ansvaradeför tillsättningen backade och utredaren byttes ut. En ledningmed en tydligare feministisk profil tillsattes. En viktig lärdom ocherfarenhet från detta är att politiken går att påverka genom att utmanamakthavares invanda normer och handlingsmönster.Om man jämför med tillsättningen av den senare Integrationspolitiskamaktutredningen (7 september 2000) fanns det knapptnågon reaktion överhuvudtaget från invandrare, invandrarorganisationereller någon slags ”antirasist/antidiskriminerings rörelse”.Detta visar på hur svag antirasiströrelsen är i jämförelse med kvinnorörelsen.Denna företeelse upprepar sig i princip varje gång en offentligtillsättning övervägs som har en koppling till jämställdhet, dvs. attåtminstone någon del av kvinnorörelsen kräver delaktighet. Mennär det gäller invandrarfrågor, integrationsfrågor eller frågor somberör rasism och etnisk diskriminering, kan slutsatsen dras att konsultationmed de berörda är något som främst sker i efterhand efteratt de viktiga besluten redan har tagits, om konsultation sker överhuvudtaget.Gender mainstreaming (jämställdhetsintegrering) och kopplingen tillintegrationspolitikI Jämt och ständigt: Regeringens jämställdhetspolitik och handlingsplanför mandatperioden (Skr 2002/03:140) klarläggs att gendermainstreaming (eller jämställdhetsintegrering) innebär att ett ökatansvar för jämställdhetspolitiken åläggs all statlig verksamhet.Inom regeringskansliet betyder detta bland annat en bred satsning523