Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i ... - Regeringen

SOU 2005:56Förslag och rekommendationerDet finns en liknande paragraf i FN:s kvinnokonvention som däremotfick gehör i jämställdhetslagen.Min tanke är att lagen inte ska omöjliggöra positiv särbehandling.Samtidigt är det väsentligt att de med makten att diskrimineratydliggör, analyserar och i första hand förstärker sitt eget arbetemot diskriminering (Glazer, 2000). Det finns tyvärr en stor risk attvälmenande aktörer tillgriper positiv särbehandling innan de enshar synat sina egna diskriminerande strukturer. Ett sådant agerandekan leda till en förstärkning av de diskriminerande strukturernagenom att de ”välmenande” i strukturen återigen fokuserar på hurman ska hjälpa de berörda, utan att angripa de strukturer i en organisationsom bidrar till att hålla människor utanför. Man kan jämföramed när röster höjs för att kräva särskilda statliga satsningar påkvinnolån p.g.a. farhågor om könsdiskriminering i bankernas utlåning– i stället för att kräva ett förbud mot könsdiskrimineringäven utanför arbetslivet och högskolan. 26 Det viktiga är att angripaproblemet och inte enbart symptomen. Positiv särbehandling kanvara ett viktigt verktyg för att komma åt symtomen, men är inte ettverktyg som nödvändigtvis bidrar till att komma åt problemen.En liknande fråga kan tas upp med hänsyn till Uppsala universitetetsförsök med kvotering/positiv särbehandling. Systemet sominfördes verkar ha fokuserat främst på hur man skulle hjälpa in fleramed utlandsfödda föräldrar i stället för att först analysera huruvidadet generella antagningssystemet i sig utgjorde ett hinder för att fåin de bästa potentiella juristerna – oavsett etnisk bakgrund. Detfanns inte heller en analys över huruvida det normala antagningssystemeti onödan utestängde potentiella jurister med en viss bakgrund(etnisk/social). Det verkar som om hjälpmedlet tillgreppsutan att problemet analyserades i sin helhet. Därtill är det märkligtatt den juridiska fakulteten inte föreslog en positiv särbehandlingsom tog hänsyn till den sökandes ekonomiska bakgrund, förmodligenen fullt laglig hänsyn, i stället för ”etnicitet”, en hänsyn somvar åtminstone problematiskt juridiskt. Dessutom skulle man förmodligenha uppnått målet med den särskilda intagningen på ettmer försvarbart och effektivt sätt om man hade använt positiv särbehandlingmed hänsyn till ekonomin. Frågan om positiv särbehandlingleder alltid till rättvisediskussioner. I en svensk miljöskulle det kanske ha vunnit mer förståelse om satsning riktades till26I dag är det lagligt att diskriminera p.g.a. kön på området gods och tjänster, inklusivekreditgivning – däremot inte p.g.a. etnicitet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning.Se lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering.573