Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i ... - Regeringen

SOU 2005:56KunskapsluckorI Sverige har forskning om rasism och diskriminering i principinte alls bedrivits förrän på 1980-talet och man kan därför säga attdet saknas en vetenskaplig tradition likt den i t.ex. Storbritannienoch USA. Under 1990-talet, då problemen började uppmärksammasi den offentliga debatten, fick forskningen om rasism och diskrimineringett litet utrymme på högskolor och universitet, menfrågorna har knappast prioriterats. Jag menar att det därför är viktigtatt undanröja institutionella hinder för diskrimineringsforskningsåväl som att höja dess status och stimulera sådan kunskapsproduktion.Trots att det alltså finns vissa initiativ som syftar till att närmareundersöka frågor om invandring, integration och i viss mån diskrimineringoch rasism finns det anledning att fundera över på vilketsätt de befintliga institutionella förutsättningarna kan utgöra hinderoch/eller möjligheter för kunskapsproduktion på detta område.Det är tydligt att fokus har funnits på frågor som jag identifieratsom mindre viktiga (t.ex. ensidig fokus på skillnader i utfall) och ivissa fall kontraproduktiva (t.ex. söker problemen hos invandrares”kultur”). De institutionella hindren är en fråga som i princip ärhelt outforskad och därmed utgör en viktig kunskapslucka.Ytterligare en viktig fråga är vilka resurser som står till buds förden som söker eller vill producera kunskap inom detta område.Hur ser t.ex. finansieringsmöjligheterna ut? Forskningsrådet förarbetsliv och socialvetenskap (FAS), konstaterar i sin utvärderingav den svenska IMER-forskningen (Internationell migration ochetniska relationer) att resurserna minskat (varför och med vilkakonsekvenser?) och att det finns ett stort behov av långsiktigfinansiering av såväl tjänster som projekt (FAS, 2003).Frågan om könsdiskriminering eller om könsmaktsordningenhar en relativt central plats i forskarvärlden. Inom jämställdhetsarbetethar genusvetenskap som kunskapsområde varit nära kopplattill en diskussion om diskriminering och marginalisering av kvinnorinom forskarvärlden. En sådan diskussion tycks i det närmaste saknasi relation till forskning om integration, rasism och diskriminering,trots att det finns en påtaglig risk för att akademiker medinvandrarbakgrund stöter på strukturella hinder och utsätts företnisk diskriminering inom universitet och högskolor (kapitel 5)samt relaterade myndigheter och privata verksamheter (forskningsråd,stipendiefonder osv.).Jag drar på basis av den redovisade kunskapen slutsatsen att kunskapsproduktioneni Sverige sker utifrån majoritetssamhällets syn-459