Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i ... - Regeringen

Förslag och rekommendationer SOU 2005:56att diskriminera. Det är dessa länder som har banat vägen förutvecklingen av t.ex. en delad bevisbörda, högre skadeståndskrav,krav på jämlikhetsplaner, positiv särbehandling och antidiskrimineringsklausuleri offentliga upphandlingar.De intressenter som vill påverka en specifik maktordning (t.ex.kön eller etnicitet) i ett samhälle har däremot en tendens att riktasig in på det som skiljer människor och diskrimineringsgrunder.Detta gäller inom en diskrimineringsgrund, men också mellan olikadiskrimineringsgrunder. Till exempel mellan kvinnor som är arbetareeller akademiker och mellan kvinnor som är svenskar ellerinvandrare. På ett etniskt plan kan gränsen gå mellan människorfrån Afrika kontra de från Östeuropa eller mellan människor frånmellanöstern kontra de från Finland. Detta kan gälla även mellanolika ”grupper” som utsätts för diskriminering. Det blir väldigt lättatt framhäva just gruppen kvinnors eller just gruppen invandraressärskilda utsatthet. Detta leder i sin tur till krav på särskilda insatsermed hänsyn till just kvinnor eller invandrare. Det leder de somär berörda av dessa maktordningar bort från möjligheten att ställa”gemensamma” krav på de med makt att diskriminera. Min slutsatsär att oförmågan att se det gemensamma intresset har varit en avorsakerna till den svaga utvecklingen av antidiskrimineringslagarnaoch verktygen i Sverige.De följande avsnitt ger en introduktion till de mer detaljeradeförslag som börjar med avsnitt 13.2.13.1.1 Tydligt politiskt ledarskapDen tidigare invandrarpolitiken och den nuvarande integrationspolitikenhar enligt min mening misslyckats med kraven att sättajämlikhet respektive lika rättigheter och möjligheter i centrum. Underden tidigare invandrarpolitiken avvisades t.ex. lagar mot etnisk diskrimineringmed hänvisning till att diskriminering inte förekom påsvenska arbetsplatser. Förnekandet av diskriminering har varitstarkt. Sverige har kämpat mot rasism och diskriminering – i andraländer. Men knappt sett att rasism och diskriminering är viktigafrågor i Sverige (avsnitt 2.6). Under integrationspolitikens tid (dvs.sedan 1998) har frågan om diskriminering visserligen berörts, mendet kan knappast sägas att arbetet med det integrationspolitiskamålet ”Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsettetnisk och kulturell bakgrund” har fått en nyckelroll hos de536