Danske Studier 1912

188 C. W. v. SYDOW
det kom han ihåg. „Ja, vi har ingenting annat har som ar på latin", sa
klockarens far, „an oblater. Kanske det ar det som prosten menar."
Så fick pojken en ask oblater med sig. Nar han kom hem berattade
han att de inte hade någon conclusive, men att de hade skickat oblaterna,
for det var det enda de hade på latin. Nar prosten fick veta sammanhanget,
fann han det hela så komiskt att det var honom omojligt att
straffa gossen. — Lorenz Hjelmqvist dog som lakare i Ljungby i Småland
och beriittelsen har meddelats mig av hans studiekamrat, fordelningslåkaren
Axel Quennerstedt.
Att gossen når han glomt det riktiga ordet, griper t'att i det
ord, som han strax forut mekaniskt inpluggat utan att tanka på
vad han låste, år något så naturligt, att såkert varje lårare ur sin
erfarenhet skulle kunna låmna liknande exempel. Frånsett den
originella avslutningen år beråttelsen for ovrigt påfallande Hk de
foregående och ger dårigenom en god antydning om hur dessa
uppkommit. Ty att det ligger vårkliga håndeiser helt nåra bakom
dem, blir genom jåmforelsen med denna sista tydligt. Hårrned vill
jag natnrligtvis ej forneka mojligheten av att var och en av dem
tillhor storre eller mindre variantgrupper, som går tilbaka till en
gemensam kalla, ej heller att de mojligen alla tre, eller åtminstone
de två svenska, år varianter av en och samma saga. Men detta
låter sig i alla håndeiser ej med såkerhet bevisa utan ett synnerligen
stort och rikhaltigt jåmforelsematerial, ty sagor med så
enkel byggnad och med så nara anslutning till nårliggande erfarenheter
kan naturligtvis på nytt uppkomma sjålvståndigt nar och var
som helst, ehuru de kan sagas representera en och samma typ.
Utvecklingen av den traditionsfåsta anekdoten ur det rena återgivandet
av en sann håndelse består hår i ett slags stilisering,
varvid ett individuellt vårklighetsdrag byts ut mot ett liknande
motiv av mere generell typ, vilket visserligen år psykologiskt såmre
men enklare och mera drastiskt. Just dårigenom får det en starkare
komisk effekt och blir låttare att hålla i minnet.
Vad sedan betråffar forhållandet mellan sagor av hår berorda
enkla typ och den som betecknas avKvarnresan, så torde man
utan risk att påstå for mycket kunna saga att denna senare utvecklats
ur någon saga av den forrå, vårkligheten nårstående typen,
varvid det ursprungliga enkla ordutbytet ersatts med en hel serie.
Ånnu mer fjårran från vårkligheten ligger De dumma uppkopen,
vilken torde vara en efterbildning av Kvarnresan, kanske under
påvårkan av Den dumme pojken som brudgum med dess
Ulspegelaktiga ordrytterier.