Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ligen talat ihop sig innan, dels blir hennes sätt att föra sig och det hon<br />
talar om, det vill säga rädsla för våld, betonat som negativt och också<br />
oskiljaktigt från femininitet. Det kvinnliga framstår som opålitligt då<br />
Birgitta svävar istället för att gå och den tvärsäkra minen blir också ett<br />
tecken på att hon misstänkliggörs. Kvinnlighet kontrasteras mot manlighet<br />
och den uppvisade femininiteten upprätthåller en könsdikotomi<br />
som gör Birgitta vek. Hon har iklätt sig sin femininitet. Afrolockarnas<br />
mjuka inramning blir en lögn, åtminstone med Lennarts blick.<br />
Advokatens sammanfattning efter rättegången betonar att den manliga<br />
stoltheten måste få försvaras genom ”en snyting killar emellan” (s<br />
145). Den manliga stoltheten kan då betraktas som ett utslag för hegemonisk<br />
maskulinitet och våldet relateras till ett acceptabelt pojkbeteende.<br />
Avgörande blir då hur pojkarna sinsemellan (för)handlar om den<br />
auktoritära manligheten.<br />
Pojkskapet som maskulinitetskonstruktion inbegriper såväl alkohol<br />
som slagsmål för att hävda sin position i umgänget. Att våldet förts till<br />
rättegång blir enligt advokaten en uppförstoring av det som skett. I sitt<br />
anförande lyfter advokaten fram en annan bild av Lennart än den som<br />
åklagaren beskrivit i den hänsynslösa busen. Lennart svarar mot pojkskapet<br />
då han hävdar sin position och gör det som förväntas av honom.<br />
Män måste inom den försvarslinjen ha rätt att värna om sin integritet.<br />
Dessutom anser advokaten att Lennart inte hör hemma i fängelset eftersom<br />
han ångrar det som skett.<br />
Framförallt är det ur heteronormativt förhållningssätt som Helena<br />
och Lennart ifrågasätter hur våld får användas. Våldshandlingen förminskas<br />
och blir snarast en väg för dem att närma sig varandra. Lennart<br />
understöds av omgivningen och hans våldsamhet blir en del av hegemonisk<br />
maskulinitet såsom den gestaltas i ungdomsromanen. Helena å sin<br />
sida samtalar i den intima väninnesfären. Båda har samtalspartners som<br />
hjälper dem att nå vidare i sitt sökande. Femininiteten representeras i<br />
det docklika och den Törnrosaaktiga figuren som undfallande. Flickan<br />
förväntas stöda ett pojkskap som försvarar sin position inom den homosociala<br />
gemenskapen. Hon möter sin egen omgivning genom att fångenskapen<br />
synliggörs och hon kan därmed göra motstånd mot de förväntningar<br />
som familjen ställer på henne.<br />
I det följande avsnittet är det specifikt den överordnade hjälpen eller<br />
100
Change language