You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
aktualiseras pedofilen som någon som kan vara vem som helst och framförallt<br />
att det kunde vara en man eller pojke som flickan Anna pratar<br />
med och litar på. Elias uttalande visar att det handlar om en maskulinitetskonstruktion<br />
eftersom han ställer ”småtjejer” mot ”killar i min ålder”<br />
och därmed visas pedofilen upp som ett manligt mönster. Pedofilen blir<br />
en form av maskulinitet som avviker från normen.<br />
Annas oräddhet är betydelsefull eftersom hon tvingar Elias att reagera<br />
på att hon tilltalar honom. Elias skildring av sig själv som pedofil<br />
är visserligen inte allvarligt menad eftersom han lindar in det med ett<br />
ironiskt ”ömma mödrar” som ska varna sina döttrar för män över tolv år.<br />
Det ligger också något djupt omskakande i att han sätter sig själv i positionen<br />
som den sexuellt utnyttjande (tämligen) vuxna mannen.<br />
John Stephens betonar att alla texter innehåller någon form av ideologi.<br />
Han motiverar en ideologisk tolkning med att allt berättande bygger<br />
på språk och att språk är en betydelsebärande kod. Vidare anser han<br />
att alla böcker har en implicit ideologi som beskriver sociala strukturer.<br />
Det ideologiska perspektiv Stephens betonar är hur barnböcker karaktäriseras<br />
av syftet att socialisera målgruppen, det vill säga barnen ska lära<br />
sig förstå sin omgivning. Detta görs genom ideologiska positioner som<br />
inte alltid formuleras explicit i texterna. Språket används för att rådande<br />
värden och attityder ska formuleras och detta oberoende om författaren<br />
är medveten eller omedveten om språket som ideologiskt uttryck. 226<br />
Då det gäller pedofili uttrycks det ideologiska genom explicita värderingar<br />
eftersom pedofiler i samhället uppfattas som farliga. Samtidigt kan<br />
även implicita värdeomdömen om sexualitet avläsas, då pedofilen ständigt<br />
måste bevakas eftersom denna ställs emot vad som uppfattas som<br />
normal sexualitet. Den implicita författaren inför därmed både en i text<br />
uttryckt värdering med Elias som språkrör och en uppfattning om ett<br />
ställningstagande som beskriver ett slags ”generella” och acceptabla gränser<br />
för sexualitet. Det ”normala” och även implicita värderandet innebär<br />
då att sexuella relationer formas mellan personer inom samma åldersgrupp<br />
och av motsatt kön. Detta kan ses i enlighet med Gayle Rubins<br />
schema över vilka sexualiteter som ryms inom sexualitetens inre cirkel<br />
226 John Stephens (1992). Language and Ideology in Children´s Fiction. Essex: Longman<br />
Group UK Limited. s 8-9.<br />
123
Change language