Frigjord oskuld - Doria

Lotta är ständigt övervakad och har uppmanats att vakta på vad hon
säger och till vem eftersom pappan varit orolig för att hon ska utlämnas
till journalistiska ”gamar”. Kicki har intresserat sig för miljöförstöring
och tredje världen medan Lotta framförallt lärt sig att tiga och lyssna.
Lotta är behärskad medan Kicki blivit tvungen att lära sig ta hand om
sig själv. Detta gör hon såväl verbalt som i en socialt större krets än vad
Lotta gör. Klasstillhörigheten är ständigt närvarande i hur Lotta och
Kicki förhåller sig till omgivningen. Samtidigt som Lotta måste vakta på
sig själv står hon också utanför den sexualisering som Kicki ständigt förknippas
med. Kicki blir på så sätt stereotypt skildrad som den lössläppta
underklassflickan. Skeggs understryker att respektabiliteten är en normativitetsdiskurs
som legitimerar ett upprätthållande av olika grupper
och åtskiljande av hur sexuell praktik görs. 274 Kicki är dömd från början,
hon är kategoriserad som icke-respektabel och heterosexualiteten understryker
ojämlikheten. Hennes uttryck i språk och kropp uppvisar en
uppfattning som historiskt går tillbaka på hur underklasskvinnor kommit
att förknippas med sexuell degradering. 275 Kicki har dessutom ett
aktivt intresse för miljön och hon gestaltas som både omvårdande och
farlig. Lotta har å sin sida undvikit att ta ställning eftersom hon vet att
det skulle stå i motsats till hennes pappas intressen. Kickis engagemang
är således potentiellt farligt.
Precis som i Peter Pohls Man kan inte säga allt heter orten som flickorna
i När alla ljuger är bosatta i Nedringe. 276 I båda böckerna innebär
mordet på flickan ett exempel på extremt våld. Dessutom är den mordmisstänkte
i När alla ljuger färgad vilket kan jämföras med de invandrarpojkar
som är mordmisstänkta i Man kan inte säga allt. Detta för in
ytterligare en kategori i form av etnicitet, dock utgående från än mer perifera
karaktärer vilket innebär att kategorierna främst visar på mängden
variationer som påverkar förståelsen av subjektsposition.
Litteraturvetaren Maj Asplund Carlsson och pedagogen Johannes
274 Skeggs (1999). s 189-190.
275 Jfr Skeggs (1999) visar hur omvårdnadsdiskurser utvecklades och att det avgörande
var att kvinnorna skulle komma att reglera sitt moraliska beteendet. Arbetarklasskvinnor
kontrollerades eftersom de var potentiellt farliga. s 70-72.
276 I samband med pojkberättaren Fredde diskuteras ortnamnet Nedringe mer ingående,
se avsnittet Pojkberättarens offentliga röst Man kan inte säga allt.
154