Frigjord oskuld - Doria

Vikten av att kontrollera det egna beteendet hos såväl huvudpersonen
Lotta som hos hennes vän Kicki aktualiseras då Lottas bror Robin ifrågasätter
hur Kicki är klädd eller framförallt avklädd. Kicki fungerar som
kontrast till Lotta och hennes kropp blir föremål för manligt begär:
146
Även med kläder på är Kicki så formad att killarna blir konstiga i ögonen när hon
kommer. Nu, när hon topless vandrar på Trekantens badstrand, är det inte bara
i ögonen de blir konstiga, en del typer försöker inte ens dölja att det spränger i
badshortsen. Det blir att blunda även för dem och inte låtsas om dem.
Robin får syn på flickorna och dyker ner på Lotta i någon rast han har. Ta på
dej nåt, för hel-vee-te! väser han.
Men vad är det med dej! stönar Lotta. Alla går topless här, har du inte sett
det!
Men alla är inte min syster. Och alla har inte såna ... säger Robin och nickar
mot Kicki. Ser du inte vad dom glor omkring er. Fan, ni måste ha livvakt när ni
går hem efter en dag här. (När alla ljuger 1995, s 34, kursiv i orig.)
Robins påpekande om Kickis utseende betecknar både hennes attraktionskraft
och hennes utsatthet. Robin blir på så sätt språkrör för den implicita
författaren då han uttrycker åsikter om hur kroppen kan uppfattas.
Det är inte acceptabelt att vara ”topless” och samtidigt förutsätta att
de manliga iakttagarna ska kunna behärska sig. Kickis handlingsutrymme
inskränks av att Robin omtalar vilken risk hon utsätter sig för. Skeggs
framhäver att sexuell praktik såsom sexualisering hör till det som måste
regleras. Regleringen görs främst av flickorna/kvinnorna själva. 258 Den
avklädda flickkroppen blir en markör för uppvisad sexualitet och därmed
tillgänglighet. Att förevisa sexualitet betingas av hur beteendemönster
internaliserats och vilka sociala normer som framställs. 259 Kickis sexualiserade
uppenbarelse kontrasteras mot Lottas avsaknad av kroppslig yppighet
och Kickis kropp borde enligt Robin hållas instängd eftersom den
väcker manligt begär. Kicki borde därmed kontrollera sin kropp eftersom
hotet om våld ständigt är närvarande. Österlund uppmärksammar att
det ofta är flankflickan som utsätts för övergrepp medan huvudpersonen
går fri. Att så är fallet har att göra med ungdomsbokens konventioner där
258 Skeggs (1999). s 197.
259 Skeggs (1999). s 197.