Frigjord oskuld - Doria

som konstrueras genom stereotypen duktig flicka. Implicit formuleras
frågan om varför hon tillgriper våld, det vill säga varför författaren väljer
att skildra henne som våldsam. Detta aktualiseras i synnerhet i anknytning
till hennes sexualitet. Maries berättelse är genomsyrad av hur sexualiteten
är ett medel för utnyttjande och utsatthet. Sexualitetens betydelse
i texten är explicit i flickutsattheten, men implicit i Maries vägran
att delta i förväntningar på sexuellt agerande unga karaktärer. Marie själv
ägnar sig varken åt kärleksförhållanden eller åt någon form av intresse
för sexuella aktiviteter. Detta kan jämföras med hur pojkskap gestaltas
utgående från John-John i Mats Wahls Vinterviken (1993) där pojken
såväl iakttar flickors kroppar som blir kär i en flicka och idkar avancerad
petting med henne. Marie gestaltar å sin sida ett annorlunda flickskap,
detta uttryckligen för att hon inte deltar i en aktivt utförd sexualitet.
Hon uppvisar inget begär till de pojkar hon betraktar. Detta gör henne
ändå inte sexuellt tystad. Hon protesterar däremot rimligtvis mot de sexuella
övergrepp hon och även andra utsätts för. Sexualitetsskildringen i
romanen handlar till övervägande del om utsatthet och avsaknaden av en
lustfylld sexualitet är markant. Sexualiteten skildras som ett maktmedel
som Marie inte kan kontrollera. Hon protesterar mot ett mönster som
hon inte förorsakat. Hennes motstånd visar sig härröra ur hennes mammas
berättelse. Marie hämnas sin mammas utsatthet, men utan att själv
ha kännedom om varför hon gör det. Hon är resultatet av att mamman
våldtagits och detta förhåller hon sig till utan att inse varför hon agerar
aggressivt. Skildringen blottlägger därmed en förståelse av Maries protestbehov
och utanförskap men också insikt i hur detta är sammanlänkat
med mor-dotter-relationen.
Mats Wahl skildrar annorlundagjorda flickor. De är sällan duktiga
flickor utan vanligen är deras könskonstruktion vacklande. Österlund,
som analyserar Wahls Anna-Carolinas krig, påtalar det problematiska i
hans flickskildring då flickorna överskrider förväntat flickbeteende och
istället närmar sig pojkskapet. 329 Ulla Lundqvist framhåller att de starka
kvinnorna ställs emot svaga män, men också att styrkan understryks genom
att infoga någon form av svaghet och därmed trovärdighet i gestalt-
329 Österlund (2005). s 61.
185