Frigjord oskuld - Doria

jer med att öppet deklarera sig som homosexuell. 358 Lingvisten Dennis
Kurzon argumenterar för att begreppet tystnad kan innebära ett svar.
Han uppmärksamgör att tystnad uppfattas som statiskt, men att avsiktlig
tystnad inte endast är en form av icke-verbalitet utan även ett agerande.
359 I mitt material undersöker jag hur hemlighetsfullhet och tystnad
är betydelsebärande för hur karaktärerna gestaltas och för hur de agerar
både genom att tiga och tala för att överensstämma med den diskursivt
styrda sexualiteten. Centralt för min argumentation är hur begrepp som
tystnad och talande gestaltas inom kategorin heteronormativt (av)brott.
Alla texter handlar ändå inte om homosexualitet utan kategorin inbegriper
även incest eftersom detta bryter mot uppfattningar om vad som är
sexuellt acceptabelt.
Den trygga världen ger vika för en otrygg i den svenska ungdomsromanen
då svaren inte är självklara och frågor om hur sexualitet får göras
inte kan ställas. Språket används som ett iscensättande för att överensstämma
med förväntningarna. Sexualiteten blir då ett avbildande av vad
karaktären uppfattar som ett önskvärt beteende. Samtidigt ifrågasätts
hur sexualitet kan konstrueras då karaktären inte förmår omfatta konstruktionen.
Den feministiska sociologen Celia Kitzinger visar hur heterosexualitet
uttrycks i konversation så att det framgår att talaren genom det egna
parförhållandet hänför sig själv till en heterosexuell kategori. 360 Detta är
accentuerat för att kunna få bekräftelse inom de omgivningar de unga
karaktärerna befinner sig i, eftersom att avvika från heteronormativitet
är ett icke önskvärt beteende. Därmed undanhåller karaktärerna det som
inte kan ventileras och detta sker både i härmandet och i talandet. Sandra
Gilbert och Susan Gubar diskuterar tystnaden genom begreppen afasi
och amnesi. De undersöker hur kvinnliga författare och karaktärer undermineras
av språket och gör det språkliga uttrycket flytande då dessa
358 Sedgwick (1990, 2008). s 1ff.
359 Dennis Kurzon (1998). Discourse of Silence. Amsterdam/Philadelphia: John
Benjamins. s 1-2.
360 Celia Kitzinger (2005). ”Speaking as a Heterosexual. (How) does Sexuality matter
for talk-in-interaction?” Deborah Cameron och Don Kulick (red.). The Language and
Sexuality Reader (2006). New York: Routledge. s 169-188.
207