You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Flickans utsatthet blir föremål för ett intensivt intresse i ungdomsromanens<br />
gestaltningar under 1990-talet. 251 Flera skildringar beskriver<br />
våldtäkt som i Liina Talviks Hannas högra hand (2001) där förövaren är<br />
systerns man och därmed blir våldtäkten även ifrågasatt eftersom mannen<br />
inte kan karaktäriseras utgående från föreställningar om våldtäkt 252 .<br />
Christina Wahldén gestaltar i Kort kjol (1998) en flicka som våldtas av<br />
två pojkar som är hennes klasskamrater. Medan pojkvännens arbetskompisar<br />
våldtar huvudpersonen i Balladen om Sandra Ess (1999) av Cannie<br />
Möller. Förövarna kommer i dessa exempel nära inpå protagonisten då<br />
de på olika sätt är bekanta med våldtäktsoffret. Heteronormativiteten<br />
blir därmed framställd som villkorslös i våldtäktsbeskrivningarna.<br />
Flickan i romanen förväntas underordna sig och det till den grad att<br />
hon kan bestraffas för såväl överskridande som för anpassat beteende.<br />
Underordningen görs enligt devisen: ”damned if you do, damend if you<br />
don’t”, vilket Berit Ås redogör för som den fjärde härskartekiken, det vill<br />
säga dubbelbestraffning. Flickan/kvinnan bestraffas både för det hon gör<br />
och för det hon inte gör. 253 Heterosexualiteten inom kategorin våldsam<br />
norm är utformad för att överensstämma med förväntningar på manligt<br />
begär. Våldet utövas för att kontrollera att flickan håller sig inom de heteronormativa<br />
gränserna. Det är omöjligt att undkomma heteronormativiteten<br />
då underordningen är ett krav för flickan. Samtidigt är makten<br />
dynamisk och i ständig förändring vilket innebär flickan ständigt förhandlar<br />
om underordningen.<br />
I det följande kommer jag att undersöka hur bipersonerna i Peter<br />
Pohls När alla ljuger (1995) och Inger Edelfeldts Juliane och jag (1982)<br />
251 Jfr Österlund (2005) som lyfter fram flickors utsatthet utgående från 1980-talets gestaltning.<br />
s 243-244. Detta kan också ses i relation till begreppet idyllfobi, vilket myntas<br />
av Sonja Svensson för att beskriva ungdomsböckernas förkärlek för det svartsynta. Sonja<br />
Svensson (1999). ”Dödspolare, skuggmän och förlorade fäder. Idyllfobin i 1990-talets<br />
ungdomsbok.” Forankring og fornying. Nordiske ungdomsromaner fram mot år 2000. Eli<br />
Flatekval m.fl. (red.) Oslo: Cappelen. s 107-121.<br />
252 Jfr Jeffners (1998) undersökning om hur unga förmildrar våldtäkt. Pojkarnas övergrepp<br />
förringas eftersom de inte överensstämmer med uppfattningen om vilken typ av<br />
män som våldtar. s 212-218.<br />
253 Berit Ås [1980]. ”De fem härskarteknikerna.” [www] Kilden http://kilden.forskningsradet.no/c16881/artikkel/vis.html?tid=35132<br />
Hämtat 20.11 2008<br />
143
Change language