29.06.2013 Views

Frigjord oskuld - Doria

Frigjord oskuld - Doria

Frigjord oskuld - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

it utsatt och därmed möjlig att utnyttja eller om hon agerat aktivt och<br />

”frivilligt” ägnat sig åt de sexuella aktiviteterna. Polisens ordval visar hur<br />

flickan förväntas göra sexualitet, det vill säga om hon aktivt valt att agera,<br />

då förlorar Sussy sin respektabilitet. För mamman är ”frivilligheten”<br />

utesluten, hon kan inte gå med på att hennes dotter skulle ha accepterat<br />

det som skett, eftersom Sussy dessutom blivit mördad verkar hennes antagande<br />

gå att omfatta. Mammans uppgift är att föra Sussys talan då hon<br />

själv tystats och därmed är försvarslös. Mamman är inte beredd att låta<br />

polisen smutskasta Sussy genom nedvärderande påståenden utan vänder<br />

sig mot benämningar som gör Sussys beteende skamfyllt och klandervärt.<br />

Det är inte bara Fredde som är språkrör för den implicita författaren,<br />

även mammans uppmärksamhet på hur språket används förmedlar<br />

textuella värderingar. Fredde har även fört liknande resonemang kring<br />

tidningsrubrikerna. Betoningen av språkets användning blir instruerande<br />

och beroende på hur något framförs kan ett uttalande innebära tämligen<br />

motstridiga påståenden.<br />

I Peter Pohls Nu heter jag Nirak (2007) förs en liknande diskussion<br />

angående flickans egen andel i det sexuella agerandet. Detta görs i samband<br />

med att den äldre mannen åtalats för sex med minderårig. Karin<br />

som huvudpersonen heter säger att hon uttryckligen själv önskat ha sex<br />

med mammans nya sambo. Begäret drivs därmed till sin spets då frågan<br />

snarast kommer att handla om att mannen ändå borde ha förstått att inte<br />

inleda en relation. Dessutom ställs mamman till svars för att hon borde<br />

ha varit medveten om vad som pågått. Flicklusten däremot framställs<br />

som ”frivillig”.<br />

Tystnaden är väsentlig i titeln Man kan inte säga allt. Sussys sista tid<br />

skildras av olika röster men än mer i sådant som inte får eller kan berättas.<br />

Fredde sitter tillsammans med Sussys vän Jessica och försöker tolka<br />

tystnaden mellan dem:<br />

Det finns något att höra också, något som berättas i det tysta valv där vi sitter.<br />

Eller hur? viskar min tanke.<br />

Jo visst, svarar hennes. [...] Fråga aldrig varför, var tyst och känn efter själv<br />

istället. Och jag är tyst och försöker känna, trevar i tystnaden, väntar och hoppas<br />

att Jessica ändå ska säga något, att hon ska prata med stämband och röst, så att<br />

det inte bara blir att jag inbillar mig hennes ord. (Man kan inte säga allt 1999,<br />

s 64-65)<br />

179

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!