You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Femininiteten gestaltas uttryckligen genom en excess. 327 Att vara ett objekt<br />
är för Sussy och hennes vänner också att överdriva objektifieringen,<br />
det vill säga att betona kropp och taktik där kvinnlighet görs som en skev<br />
excess för att väcka det manliga begäret.<br />
Fotografierna visar sig också vara avgörande då Fredde konfronterar<br />
Jessica med dem eftersom hon hoppas att han ska hemlighålla flickornas<br />
medverkan för polisen. Jessica erkänner att de ”har tonat ner sina roller<br />
lite” (s 228). Istället har Sussy i kompisarnas berättelser kommit att<br />
beskrivas som den mest initierade. Inom flickgemenskapen upprätthålls<br />
lögnen och flickorna önskar göra Fredde delaktig i deras version. Fredde<br />
är ändå mån om att för Jessica förklara att han vet vad som pågått. Även<br />
om Fredde gör klart att han vet mer än polisen informerats om väljer<br />
han att tiga och lämnar därmed ut endast sin syster. Polisen å sin sida<br />
hävdar att hans samtal med Jessica innan han talade med dem inneburit<br />
att de misstänker att han döljer något. Sussy tystas i offentligheten och<br />
är därmed den enda av flickorna som varit synligt aktiv i den sexuella<br />
härva som Fredde nystat i. Hon blir mer en kroppslig representant för<br />
det politiskt brännbara i det brott hon utsatts för. Våldsamheten laddas<br />
genom att Sussy konsekvent av till exempel mamman beskrivs som ett<br />
asexuellt barn.<br />
Pojkperspektivet påverkar förståelsen av flicksexualiteten eftersom<br />
pojken dels konstruerar ett förnyande synsätt på vad som skett, dels är<br />
han insnärjd i sin oförmåga att se flickskapet och hur flickan förhåller<br />
sig till bilder av flickor. I jämförelse med de tidigare flankflickorna, som<br />
betraktades av flickprotagonister står pojkberättaren utanför flickgemenskapen.<br />
Freddes berättande är värderande och förhåller sig till kön<br />
och sexualitet. Flankflickorna i Juliane och jag relateras mot flickgemenskapen<br />
och det samproducerade heterosexuella könet. Flankflickan<br />
i När alla ljuger å sin sida framställs även i kontrast till hur kategorin<br />
klass påverkar förståelsen. Klass får därmed liknande förblindande och<br />
nyupptäckande effekt som Freddes utanförskap får genom kön. Flickans<br />
agerande och flicklusten förminskas i pojkblicken då han inte förmår<br />
327 Jfr Andersson (2006) som använder begreppet queer femininitet för att beskriva hur<br />
en överdriven femininitet kan vara subversiv beroende på sammanhang och framförallt<br />
vems blick som förutsätts att ska riktas mot iscensättningen. s 19-28.<br />
183
Change language