Frigjord oskuld - Doria

ningen. 330 Flickan blir det undantag som bekräftar regeln. Detta innebär
inte att hon uteslutande fungerar som en positiv figur. Flickan intar inte
automatiskt en maktposition på grund av att hon slåss eller för att hon är
sexualiserad. Marie försöker bryta mot sexualiseringen då hon vägrar inta
en offerposition. Men även våldtäkten av mamman spelar en avgörande
roll för Maries behov av avståndstagande till omgivningen. Våldtäkten
är den ultimata förnedringen och förlusten av respektabilitet och drabbar
både mor och dotter. Angående Marie blir det därför väsentligt att
hon tar avstånd från all sexualitet för att försöka motarbeta sin mammas
erfarenhet av sexualiserat våld.
Marie är inte oskuldsfull, men hon agerar inte heller för att tillfredsställa
manlig sexualitet. Berättelsen kretsar ständigt kring hur hon betraktas
av andra, män och pojkar, som potentiellt möjlig att utnyttja.
Hennes sexualitet är mångtydig eftersom hon avstår från sexuella aktiviteter.
Sexualiteten påverkas av den skevhet Marie som berättare uppvisar
i sin könskonstruktion. Hon skildras till det yttre som attraktiv och detta
framförallt då någon ser henne som ett möjligt offer att utnyttja. Maries
utseende är emellertid inte något hon direkt beskriver själv utan främst
synliggörs hon genom hur hon uppfattar att andra betraktar henne.
Beverly Skeggs betonar att fysisk attraktivitet kan fungera som en
investering men att detta i så fall behöver vara en femininitet som uppvisas
utan att associeras med sexualisering. 331 Flickans fysiska attraktionsförmåga
är under ständig granskning av omgivningen. Maj Asplund
Carlsson och Johannes Lunneblad anför ”söt” som ett viktigt attribut för
att skildra flickan. Att vara söt innebär också att betrakta sig själv med
andras ögon, eftersom söthet är ett sätt att bekräfta att flickan lever upp
till förväntningar på flickskap. 332 Marie i Wahls roman är ointresserad
av att anamma de förväntningar på söthet eller på femininitet som investering.
Ambjörnsson diskuterar den ”naturliga” kvinnokroppen och
poängterar att föreställningen om kroppens naturlighet också anknyter
330 Lundqvist (1994). s 255-257.
331 Skeggs (1999). s 164 ff.
332 Asplund Carlsson och Lunneblad (2008). s 10. Se även Hallberg (1998) som beskriver
vad som krävs av flickan för att inordna sig enligt skönhetsförväntningar. s 99-150.
186