Frigjord oskuld - Doria

kontrollera sig själv är medvetenheten om hur flickbeteendet värderas.
Flickan kan alltså antingen iaktta sig själv genom kritisk granskning eller
vara föremål för någon annans blickar.
Flickans självbild konstrueras i barnlitteraturen ofta genom spegling
och skrivande. Nämligen utgående från taktik som berör hur flickan blir
sedd och begärd. 280 Jag kommer i det följande att till en viss del undersöka
flickskapet genom hur flickan blir sedd, men seendet utgår i detta fall
från huvudpersonen Kim och från hennes blick på andra flickor. Detta
speglar hennes uppfattning om sig själv eftersom hon genom att granska
de andra flickorna formar sin egen självbild. Liknande iakttagelser gör
Maj Asplund Carlsson och Johannes Lunnedal då de beskriver Klara i
Lin Hallbergs Kompisboken. Klara ser sig själv i spegeln och betraktar
sig som den hon uppfattar att andra ser, det vill säga glasögonbärande.
Samtidigt förklarar Asplund Carlsson och Lunnedal att glasögonen skärper
Klaras blick och gör henne till iakttagare. Hon är den som betraktar
medan hon själv förblir osedd. 281 Kim bär visserligen inte glasögon men
då Juliane kommer som ny till klassen iakttar Kim henne, hela tiden med
sig själv och sin kompis Yvonne som måttstock för vad hon ser:
158
Hon hade långa flätor, och jag tyckte att det såg lite barnsligt ut. Jag tänkte att
jag själv aldrig skulle våga gå till skolan i flätor. Dessutom var hon inte målad,
och det gjorde att hon såg så naken ut. Själv skulle jag aldrig ha gått omålad till
skolan. Jag och Yvonne, min dåvarande kompis, brukade alltid ha både eye-liner
och läppstift och ibland rouge också. Vi brukade åka in till stan och gå på Åhléns
och titta på smink och låtsas att vi var glamorösa. Jag tyckte liksom inte att jag
kände igen mig i spegeln om jag inte var målad. (Juliane och jag 1982, s 10)
Kim beskriver hur Juliane ser ut, men detta är konstant i förhållande till
sig själv eller till andra. Det är också väsentligt att hon lägger in en värdering,
hon kommenterar Juliane och berättar hur hon själv gör sig till rätt
sorts flicka. Värderandet inom kategorin våldsam norm styr heteronormativa
förväntningar som riktas mot flickorna. Kim är medveten om hur
en flicka ska vara, hon känner till reglerna och vet att förändring kräver
förhandling – eller snarast förvandling. För att kunna tänja flickskapets
280 Se Hallberg (1998). s 99-150.
281 Asplund Carlsson och Lunneblad (2008). s 10.