Frigjord oskuld - Doria

är som visas upp. 131 Utvecklingen rör sig från barnets ”naturliga” kropp
till den unga flickan som förstår att utseendet har betydelse för vilken
position hon har som kvinna. Pojken skärskådar också sig själv men är
trots självreflektionen mer fokuserad på hur agerandet överensstämmer
med förväntningar på maskulinitet.
Sexualiteten, utgående från kategorin den brutna romansen, synliggör
vad det innebär då kroppen inte motsvarar normerna, hur en specifik
manlighet blir katalysator för flickans mognad och hur maskuliniteten
är förhandlingsbar. Kategorin bruten romans beskriver därmed det heterosexuella
parförhållandet oberoende av om tvåsamheten är ett faktum
eller om romansen främst är en romantisk dröm som inte resulterar i ett
parförhållande.
Nyckelord inom kategorin den brutna romansen är mognad, romans,
kropp och mentor eftersom dessa problematiserar den unga karaktärens
begär och hur dessa förhåller sig till hur heterosexualiteten inrättas som
norm. I det här kapitlet analyserar jag texter som förhåller sig till den
brutna romansen utgående från kroppens betydelse i Gunnel Beckmans
Tillträde till festen (1969), uppvaknandet då pojkrösten tar över i
Beckmans Ett slag i ansiktet (1976), hur fantasin om en äldre man skildras
i Katarina Kieris Ingen grekisk gud, precis (2002) samt pojken som
konfronteras med kvinnliga röster i Kieris Dansar Elias? Nej! (2004).
Kroppen som fängelse
Tillträde till festen
Under 1980- och 1990-talet sattes kvinnokroppen som kön under lupp
131 Se Elina Oinas och Jutta Ahlbeck-Rehn (2007) som bidrar med en överskådlig
genomgång av kroppen som kulturellt fenomen vilken visas upp i reklambilder; som
högteknologiskt intresse för läkarvetenskapens fertilitetsbehandlingar; av hur den egna
(kvinno)kroppen ställs under lupp samt upplevs och levs i. ”Blod, fläsk och performativitet
– kropp och hälsa i feministisk forskning.” Kvinnor, kropp och hälsa. Elina Oinas och
Jutta Ahlbeck-Rehn (red). Lund: Studentlitteratur. s 12.
63