Frigjord oskuld - Doria

därmed tydliggjord som en förhandling och detta avspeglas både hos
pojken och hos flickan. Våldsamheten förringas och pojkens agerande
påverkar flickskildringen. Flickan tystas som ett led i det heterosexuella
mognadsimperativet. I följande avsnitt avhandlar jag huruvida femininiteten
konstrueras som passiv.
Törnrosas uppvaknande
Helenas pappa godkänner inte hennes val av pojkvän. Helena ger därför
sken av att förhållandet runnit ut i sanden. Men hon fortsätter att träffa
Lennart och han bedömer hennes liv med den utomståendes kritiska
ögon. Efter den första förvåningen börjar även Helena ge honom rätt
i att hon lever instängt: ”Hon hade levt som en docka i ett dockskåp.
[...] Det var inte förrän Lennart dykt upp i somras som nåt hade börjat
hända. Utom henne. Och inom henne” (s 23). Lennart lyfter fram obekväma
sanningar om Helenas hemförhållanden. Hon börjar betrakta sig
själv som en docka vilken formats av krav på behärskning. Vivi Edström
lägger tonvikt på flickskildringen i sin diskussion av Ett slag i ansiktet.
Hon talar om dockan som symbol för Helenas internalisering av de värderingar
som finns omkring henne. 186
Gunnel Beckman använder, som jag tidigare visat, docksymboliken
även i Tillträde till festen (1969) där dockan har en liknande funktion
som i Ett slag i ansiktet genom att vara en passiv mottagare av information
även om det framförallt är pojkvännen i Tillträde till festen som
motsvarar pappan i Ett slag i ansiktet. I Beckmans Det här med kärlek
(1979) blir betoningen på tvåsamheten också ifrågasatt genom docksymboliken.
Dockan i Ett slag i ansiktet innebär att berättaren kan sätta
Helenas situation i ett större perspektiv, där målet är att hon som flicka
formas till eftergiven docklikhet. Själva symboliken blir därmed ett sätt
att berätta medan det väsentliga för karaktären Helena är vad hon upplever
då hon blir uppmärksam på vad som sker. Hennes medvetenhet
innebär att hon kan avvika från förväntningarna.
Lennarts flykt efter slaget går via ett besök hos hans mamma. Han vill
själv berätta för henne vad som hänt. I ett samtal med mamman talar han
186 Edström (1984a). s 83-87.
94