Frigjord oskuld - Doria

sioner om samhällsförändring och beskrivningen av förhållandet mellan
huvudpersonen Annika och hennes pappa har utpekats som förnyande
för ungdomslitteraturen. Pappan som karaktär skildras mer nyanserat
än vad som tidigare varit fallet i ungdomsboken. 103 Beckmans ungdomsromaner
är ofta samtidsrealistiska. I flertalet av hennes böcker är
flickskildringen avgörande och därmed är det klass, kön och sexualitet
som belyses genom de teman som skildras. Även relationsskildringen är
viktig, vilket Lena Kjersén Edman påpekar då hon behandlar de olika
personrelationerna i Tillträde till festen som exempel på en ung flickas
identitetskris. 104
Ying Toijer-Nilsson diskuterar dödsskräcken som huvudmotiv i romanen
på följande sätt: ”Annika Hallin blir människan, hennes ångest
människans ångest. När hon skriver den av sig i abrupta meningar med
felslag och omtagningar, är det allas våra känslor hon artikulerar – boken
skär över åldersgränserna.” 105 Ulla Lundqvist ordnar, å sin sida, in boken
i kategorin vilsna vandrare eftersom utvecklingen handlar om att försöka
komma till rätta med en svår situation. 106
I min läsning av Tillträde till festen kommer jag att ta avstamp i de
tidigare tolkningarna, men den utvecklingsprocess som huvudpersonen
Annika genomgår kommer att betraktas som avgörande. Hur Annika
uppfattar sin kropp när hon får veta att hon lider av leukemi kommer
därmed att relateras till vetskapen om hennes egen förgänglighet.
Gunnel Beckmans Ett slag i ansiktet (1976) har en tredjepersonsberättare
som förmedlar huvudpersonerna Helenas och Lennarts synvinklar.
Berättelsen gestaltar hur de förhåller sig till våld då Lennart under ett
slagsmål med en annan pojke också råkar slå till Helena. Slaget påverkar
både deras relation och hur de var för sig förhåller sig till våld. Ett slag i
ansiktet har däremot inte samma tyngd som Tillträde till festen, åtminstone
inte som en berättelse med giltighet även efter sin tillkomsttid.
Vivi Edström anför boken som ett exempel på fångenskapssymbo-
103 Se Svensson (1977). s 40.
104 Kjersén Edman (1990). s 17-83.
105 Ying Toijer-Nilsson (1984). ”Att ge ord åt känslor – om identitetskriser i ungdomsböcker.”
Ungdomsboken. Värderingar och mönster. Vivi Edström och Kristin Hallberg
(red). Stockholm: Liber Förlag. s 114.
106 Lundqvist (1994). s 62.
52