Frigjord oskuld - Doria

som dör redan i början av romanen. Hon kan tolkas som röstlös, men är
samtidigt också befriad från att besvara några som helst frågor angående
hennes agerande. Sussy kan inte ställas till svars.
Österlund tolkar Peter Pohls Janne min vän i vilken Janne dör i slutet
genom kategorin det värnlösa flickskapet. 317 Österlund relaterar till
Nikolajevas läsning av Janne som mytisk karaktär där Janne fungerar
som en katalysator för pojkberättaren Krille men Österlund för diskussionen
vidare då hon för fram ett könsideologiskt perspektiv. 318 Jannes
död innebär att maskuliniteten bekräftas medan flickan förblir i den rådande
könsordningen. 319
Sussy är, liksom Janne, utsatt för maktutövning och kan läsas genom
det värnlösa flickskapet, samtidigt som hon också tangerar gränserna till
ett lustfyllt iscensatt flickskap där hon klär ut sig till flicka. Detta i motsats
till Janne som är en flicka förklädd till pojke.
Skeggs åskådliggör hur arbetarklasskvinnorna använder sin femininitet
som förkroppsligat kapital, vilket kan användas för att få mer makt
men endast i relation till andra personer. Kvinnorna får inte institutionell
makt, utan snarast handlar det om att ifall en kvinna ser bra ut har hon
större möjligheter att uppmärksammas. Samtidigt blir kvinnorna också
själva utsatta för byteshandel då de förhandlar med sin femininitet. 320
Sussy utnyttjar sig av att hon är barn och flicka men faller offer för sexuell
brottslighet. Hennes lustfylldhet är ambivalent eftersom den presenteras
genom pojkberättarperspektivet, men också för att den står i relation till
att hon använder sin lust för att tillfredsställa ett manligt begär som betraktas
som farligt.
Frågan om hurdan Sussy varit tas upp i olika sammanhang. Jocke försöker
utröna hur noga Fredde iakttagit sin syster:
Vet du hur ... ursäkta frågan ... hur utvecklad Sussy var?
Nä faktiskt inte. Hon slutade att krypa opp i knät på mej och vänslas ungefär
317 Österlund (2005). s 42.
318 Jfr Maria Nikolajeva (1999). ”Janne, min vän – en väg utan återvändo.” Forankring
og fornying. Nordiske ungdomsromaner fram mot år 2000. Eli Flatekval m.fl. (red). Oslo:
Cappelen.
319 Österlund (2005). s 314-315.
320 Skeggs (1999). s 22.
177