Frigjord oskuld - Doria

yte får för själva innehållet i berättelsen. 228 Det förändrade perspektivet
får konsekvenser för just kön och som i Elias och Tobbes fall än mer
specifikt för sexualitet. Pojkperspektivet ställs emot flickintimitet, pojken
kan inte inta en position som gestaltar ömhet mellan pojkar utan
att det också väcker misstankar med homosexuella anspelningar. Elias
har tidigare uppvisat vilka associationer kampsport ger honom då det
gäller machopojken och även den avvikande manlighetskonstruktionen
som pedofilen anspelar på. Då det gäller homosexualitet mellan honom
och hans vän känner han vemod över att inte få agera såsom flickorna
gör. Den feministiska konsthistorikern Leena-Maija Rossi diskuterar feminin
manlighet och pekar på hur förståelsen inbegriper skönhet, passivitet,
beroende, underordning och svaghet samt även omhändertagande,
känslighet och kroppslig mjukhet. Den feminina manligheten är då såväl
en legitim maskulinitetskonstruktion som en överdriven femininitet.
229 Robert Connells begreppsindelning med hegemoni, delaktighet
och underordning bygger på en förståelse av auktoriserad dominans och
dess motsats i form av marginalisering. I enlighet med dessa begrepp kan
maskuliniteterna varieras även om den hegemoniska maskuliniteten är
dominerande. 230 Detta utgår från att Connell poängterar att även hegemonin
är en rörlig kategori. Den kvinnliga maskuliniteten och den
manliga femininiteten blir varianter av underordning. Connell utgår
dock från att kroppen tillhör en man, medan Rossis argument härstammar
från ifrågasättande av hur en kropp kan avkodas. 231 Centralt är att
228 Perry Nodelman (2002). ”Making Boys Appear. The Masculinity of Children’s
Fiction”. Ways of Being Male. Representing Masculinities in Children’s Literature and
Film. John Stephens (red). New York: Routledge. s 3.
229 Leena-Maija Rossi (2003). Heterotehdas. Televisiomainonta sukupuolituotantona.
[Heterofabriken. Tv-reklam som könsproducerande]. Helsingfors: Gaudeamus. s 89-90.
Se även Kaisu Rättyä (2007) som för en diskussion om den hegemoniska maskulinitetens
söndersmulande då karaktärer uppvisar manlig femininitet och kvinnlig maskulinitet.
Rajoja kohdaten. Teemojen ja kerronnan suhde Hannele Huovin nuortenromaaneissa
1980- ja 1990-luvulla. [Möte med gränser: Förhållandet mellan tema och berättande i
Hannele Huovis ungdomsromaner på 1980- och 1990-talet]. Tammerfors: Finska barnboksinstitutet.
s 196-203
230 Connell (1996). s 100-103.
231 Se även Halberstam (1998) vars forskning är utgångspunkt för Rossis diskussion om
kvinnlig maskulinitet och manlig femininitet.
126