Frigjord oskuld - Doria

3 Våldsam norm
Den tredje kategori som upprättats i denna avhandling för hur sexualiteten
gestaltas i flickvardandet är våldsam norm som explicit utgår från
våld. Främst gestaltas här inskränkning av flickornas handlingsutrymme.
Dessa begränsningar utförs av enskilda karaktärer, som föräldrar och
vänner, samt även av de omkringliggande institutionerna, främst skolan,
som ingriper och reglerar vad som är ett sanktionerat flickbeteende.
Heterosexualiteten uttrycks genom maktrelationer inom vilka hotet om
våld understryks. För att synliggöra hur dessa maktrelationer gestaltas är
det avgörande att studera hur heterosexualiteten framställs dels implicit
som självklart knuten till förväntat beteendemönster, dels explicit som
i episoder då flickorna utsätts för sexuella övergrepp. Maktens effekter
granskas därmed i mindre framträdande taktiker för hur karaktärerna
kan agera.
I kapitel två där kategorin bruten romans undersöktes framställdes
femininiteten i ungdomsromanen inte som ifrågasatt i någon vidare bemärkelse
i texterna. Flickorna skärskådade sig själva, men det fanns inga
yttre krav på att deras sätt att göra kön skulle vara vacklande. Med vacklande
avser jag här att trots att kön är en föränderlig kategori uppvisar
karaktärerna inte automatiskt rörlighet över gränserna för vad som antas
representera kvinnligt och manligt kön. Däremot blir kön vacklande då
performansen inte endast är rörlig utan även ifrågasätter antaganden om
en enhetlig könsformering. Detsamma gäller maskulinitet. Även tvetydiga
maskulinitetskonstruktioner upprätthåller könsformeringen utan
att ifrågasätta manlighetsnormer. Pojkarnas agerande inom den brutna
romansen begränsades inte för att de hade avvikande sexuell läggning eller
för att de hade gjort manligt kön på ett icke-normativt sätt.
I detta kapitel om kategorin våldsam norm sätts femininiteten i relation
till underlägsenhet. Femininiteten blir en investering som görs
inom heteronormativiteten och flickan måste därmed förhålla sig till
underordningen för att inte fullständigt försvinna som flicka. Den underordnade/objektifierade
kvinnligheten innebär att agerandet ofta görs
genom motstånd mot den position som förutsätts. Underordningen i sig
gestaltar både hur karaktärerna utsätts för någons makt och hur de inom
gränserna tillfälligtvis kan göra motstånd. Detta förutsätter kunskap
141