29.06.2013 Views

Frigjord oskuld - Doria

Frigjord oskuld - Doria

Frigjord oskuld - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

snarast förminskat den på bekostnad av det levande. 139 För Annika innebär<br />

insikten om hennes dödlighet att hon blir mer uppmärksam på sin<br />

kropp, den blir i hennes granskande blick annorlunda och skev eftersom<br />

hennes kropp inte längre motsvarar förväntningarna på hur kvinnokroppen<br />

ska fungera.<br />

Annika tar sin tillflykt till ensamheten på landet för att fundera över<br />

den stora nyhet hon av misstag informerats om. För henne är frågor om<br />

liv och död avgörande:<br />

66<br />

Fattade detta att jag Annika, nitton år till midsommar, ska dö. Jag ska dö. Min<br />

kropp ska inte längre leva på jorden. Min kropp som är så ung och varm och<br />

outnyttjad ska bara stoppas undan förintas plånas ut. Några månader kanske<br />

och sedan ingenting ingenting ingenting i oändligheters oändlighet ... (Tillträde<br />

till festen 1969, s 25)<br />

Annika accentuerar kroppen och dess förgänglighet för att försöka förstå<br />

att det är henne själv det handlar om. Hon upprepar ”Jag ska dö”<br />

och ”Min kropp” och pekar på det oförståeliga i att hon, som ännu inte<br />

levt ett långt liv, ska försvinna. Upprepningen i beskrivningen betonar<br />

det känslofyllda och understryker hennes sinnesstämning. Susan Lanser<br />

definierar tre berättarmodus i begreppen författarskapets röst/authorial<br />

voice, personlig röst/personal voice och kollektiv röst/communal voice . 140<br />

Lanser förtydligar även att hon inte avser att påstå att kvinnor skulle<br />

skriva annorlunda än män, utan att de strategier som utnyttjas snarast är<br />

ett sätt att förhålla sig till kontexten. 141<br />

Mitt intresse riktas mot de två senare begreppen personlig röst och<br />

kollektiv röst för att visa hur karaktärerna gestaltas i texten. Istället för<br />

författarskapets röst kan Nikolajevas definition av berättarmodus där<br />

närvaro, distans och fokalisering är avgörande och mer textbundet för-<br />

139 Judith Butler (1996). ”Sexual Inversions.” Susan Hekman (red). Feminist interpretations<br />

of Michel Foucault. Pennsylvania. The Pennsylvania State U. P. s 68-74.<br />

140 Lanser (1992). s 18-24. Begreppet authorial voice har jag här valt att översätta med<br />

författarskapets röst. Österlund (2005) har däremot valt att översätta begreppet med<br />

auktoritär röst. Jag menar att ”authorial” visserligen kan syfta på den auktoritära funktionen<br />

men att begreppet ändå innefattar mer än auktoritet då det även beskriver den<br />

sammantagna författarsituationen. Se även Österlund, s 158.<br />

141 Lanser (1992). s 8.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!