Frigjord oskuld - Doria

eller manlighet. 336 Hon bygger vidare på John Stephens dikotoma könsschema
och konstaterar att den sortens beskrivningar fortfarande är en
del av förståelse av femininitet och maskulinitet. Överskridande av stereotypierna
innebär ett icke-önskvärt beteende. 337 En könsdikotomi där
kvinnligt och manligt ställs emot varann såsom passiv mot aktiv, våldsam
mot icke våldsam är ändå inte tillräcklig för att beskriva en mer komplex
förståelse av könskonstruktioner, vilket även Stephens poängterar.
Detsamma gäller för heterosexualitet.
Problemet med att försöka gestalta en kvinnlig karaktär berörs även
av Helen Amborn och Jan Hansson som påvisar att Wahl även kan sägas
bryta mot traditionell dramaturgi för flickskildringen. 338 Marie kan därmed
också tolkas utgående från vad Judith Halberstam kallar för kvinnlig
maskulinitet/female masculinity eftersom maskuliniteten i sig inte är
förbehållen män. Kvinnlig maskulinitet synliggör därutöver även hur
maskulinitet är konstruerad. 339
Genusforskaren Marie Nordberg redogör för användningen av maskulinitetsbegreppet
inom mansforskningen och anknyter Halberstams
begrepp. Nordberg framhåller att problemet med maskulinitet och femininitet
är att begreppen är både analytiska redskap och vardagliga
beteckningar. Maskulinitet och femininitet är kulturella konstruktioner
som är länkade till heterosexualitetens normerande kraft och Nordberg
betonar att ett dikotomt användande av könskategorierna inte motsäger
en förståelse av att kategorierna är godtyckliga och instabila. Hon menar
att manlig femininitet och kvinnlig maskulinitet kan studeras som
estetiska iscensättningar, praktikkonfigurationer och subjektspositioner. 340
I enlighet med detta kan Marie således läsas utgående från hur kvinnlig
maskulinitet konstrueras. Även om hon inte direkt beskrivs som kvinnligt
maskulin till utseendet kan hennes beteendemönster tolkas som
336 Nikolajeva (2003). s 67.
337 John Stephens (1996). ”Gender, Genre and Children’s Literature.” Signal 1996/79.
s 18-19.
338 Helen Amborn och Jan Hansson (1996). ”Systrar och bröder, datorer och deckare.”
Barn och kultur 1996/3. s 76.
339 Halberstam (1998). s 1-2.
340 Marie Nordberg (2004). ”’Kvinnlig maskulinitet” och ”manlig femininitet”. En möjlighet
att överskrida könsdikotomin?” Kvinnovetenskaplig tidskrift 1-2 2004. s 47-65.
189