Frigjord oskuld - Doria

istället för att foga sig. 355 Katrins skratt och ordval är avväpnande och
utmanande. I kontrast till Marie framstår Katrin som feminint kodad då
hon inte reagerar aggressivt utan istället utnyttjar taktik för att få mannen
att sluta röra henne. Han slutar omedelbart växla efter att Katrin
talat om automatväxel. Hon betonar även det hon säger i den blick hon
riktar mot mannen.
Katrin är väsentlig för Maries utveckling eftersom relationen i slutet
har djupnat. Då Katrin dör ber psykologen Marie att skriva ett brev till
Katrin för att hjälpa Marie att acceptera att vännen dött. Katrin är en
väsentlig sidokaraktär specifikt eftersom hon är intresserad av sexualitet
medan Marie inte är det. Det är också Katrin som bifigur och flankflicka
som offras då hon inte längre behövs för att Marie ska kunna gå vidare.
Kategorin våldsam norm gestaltar flankflickorna som möjliga att
offra då de dör eller på annat sätt är utsatta för nedsättande behandling.
Huvudpersonerna kontrasteras mot flankflickorna och utvecklas utgående
från den relationen.
Sexualitet som skaver
Sexualiteten som både är iscensatt och ofrånkomlig ringas in i kategorin
våldsam norm. Den uppvisade sexualiteten måste kontrolleras eftersom
flicksexualiteten relateras till det manliga okontrollerade begäret och
flickan förväntas både vara lockande och dämpande för manlig sexualitet.
Inledningsvis i detta kapitel anförde jag vikten av begrepp som respektabilitet
och skam och hur dessa begrepp av Skeggs undersöks genom
hur arbetarklasskvinnors agerande utförs. Respektabiliteten reglerar
beteendet eftersom flickorna ständigt måste förhålla sig till den bild av
kön som finns omkring dem dels som samhällsnorm, dels inom den egna
gruppen. I Trites forskning om engelskspråkig ungdomslitteratur omges
sexualitet av diskurser som syftar till att den unga karaktären ska lära sig
skämmas. 356 Mitt material uppvisar till en del liknande drag där skam
är centralt, men än mer att det finns taktiker som gör det möjligt att
355 Simone de Beauvoir [Le deuxième sexe, 1949] (1995). Det andra könet Stockholm:
Norstedts. s 211-212.
356 Trites (2000).
203