Frigjord oskuld - Doria

etydelsebärande inom den engelskspråkiga ungdomslitteraturen är att
de unga karaktärerna ska lära sig handskas med sexualitet och då är det
pedagogiska projektet rådande norm. I denna avhandling har jag betonat
ålder som både väsentligt och genomgående för karaktärernas mognadsprocess.
Jag använder begreppet heterosexuellt mognadsimperativ för att
åskådliggöra kravet på att karaktären växer upp och förhåller sig till den
underliggande heteronormativiteten. Men det heterosexuella mognadsimperativet
konstrueras inte enbart implicit utan uttrycks också explicit
nämligen då den implicita författaren förmedlar värdeladdade påståenden
i texten.
I min undersökning visar jag maskulinitetens och femininitetens
betydelse för sexualitetskonstruktionerna. Detta formuleras utgående
från den flick- och pojkmatris i svensk ungdomsroman som utarbetats av
Maria Österlund. Min avsikt har varit att undersöka matrisens giltighet
och även att anpassa den till mina syften, där sexualiteten är tongivande.
Österlunds matriser har visat sig vara flexibla och därmed kunnat motsvara
den föränderlighet och rörlighet som jag åskådliggör genom att
undersöka sexualiteter.
Den tredelning jag utnyttjar i min avhandling och som jag ser som intimt
sammankopplade med kategorin ålder innebär att karaktärerna även
måste uppvisa rätt sorts beteende i den egna gruppen. Penelope Eckert
anför begreppsparen mogen/omogen, (överdrivet) utstuderad/oskuldsfull,
tuff/mesig och populär/impopulär och dessa argumenterar hon för
att är karaktäriserande för hur det åldersmässiga beteendet realiseras.
Binariteten är ändå inte definitiv utan mellan de polariserande begreppen
finns även de som inte lever upp till förväntningarna men heller inte
står i direkt motsatsförhållande. De karaktärer i mitt material som agerar
mellan de binära ytterligheterna är vanligen huvudpersonerna eftersom
dessa varken agerar det flärdfulla flickskapet eller utsätts för överdrivna
bestraffningar. Däremot tenderar flankflickorna att representera ytterligheterna
vilka också ofta är stereotypiserade. Men flankflickor betraktas
utifrån, av till exempel huvudpersonen, och deras agerande är därmed
skevt då det inte alltid är möjligt för protagonisten att till fullo redogöra
för de andras agerande.
275