Frigjord oskuld - Doria

Kim skriver på för att visa hur dessa överensstämmer med genreförväntningarna.
Detta förenar Fyhr med en önskan att älska en mystisk figur.
Kims texter följer tydligt mönstret för den gotiska gestaltningen genom
hur motiv som exempelvis det stängda rummet utnyttjas i hennes författande.
444 Fyhr kringgår i sin tolkning ett specifikt berättartekniskt resonemang
där de infogade texterna, Kims eget skrivande, betonas i kraft av
hur de överlag tillför berättelsen en gotisk stämning. Flickornas skrivande
avviker från berättelsen i övrigt. Kims texter gestaltar det gotiska genredraget
men det är inte sitt eget sammanhang hon skildrar utan specifikt
den skrivande flickans möjlighet att formulera sig. På så vis uppfattar jag
att de gotiska berättelserna berikar flickans eget sammanhang. Språket är
viktigt för flickans agerande, språket framställs också både i den skrivna
rösten och i den talade:
254
Juliane och jag stod och pratade nästan varenda rast. Redan när vi bara hade
umgåtts ett par dagar, kändes det som om vi hade varit vänner hemskt länge. Vi
skaffade oss väldigt snabbt en gemensam jargong, för vi tyckte bägge två att det
var roligt att leka med ord. (Juliane och jag 1982, s 58)
Det gemensamma språket innebär att Juliane och Kim markerar sin
samhörighet. Nina Auerbach hävdar att skillnaden mellan manlig och
kvinnlig gemenskap utgår från den kod som används. Hon tolkar den
manliga koden som explicit medan den kvinnliga koden är dold i språket.
445 Detta innebär ett särskiljande mellan hur manligt och kvinnligt
där den manliga koden motsvarar samhällelig överordning. Det manliga
och kvinnliga kompletterar varandra och utgångspunkten är heteronormativ.
446 För Kim och Juliane handlar den egna koden mer om att forma
en intim gemenskap än om att särskiljas från manlig kod. Kim har visserligen
redan tillsammans med Yvonne varit medveten om att vänskapen var
444 Fyhr (2003). s 170.
445 Nina Auerbach (1978). Communities of Women. An Idea inFiction. Cambridge
Mass.: Harvard U. P. s 8-9.
446 Jfr Cameron och Kulick (2003). s 50. Cameron och Kulick redogör för lingvisten
Deborah Tannens komplementaritets modell av manligt och kvinnligt språk och
påpekar att enligt modellen blir man och kvinna motsatser som kompletterar varann
utgående från institutionaliseringen av heterosexualitet.