Frigjord oskuld - Doria

tuerande utsidan/constitutive outside för att beskriva hur normer reglerar
det yttre och gör kroppen begriplig. 148
Den feministiska forskaren Elisabeth Grosz poängterar att kroppar
har samma förklarande kraft som medvetanden. 149 Trots att Annika söker
efter en inre förändring, är det på ytan hon försöker hitta den nya erfarenheten
i kroppen. Den konstituerande utsidan i Butlers terminologi
eller Grosz som beskriver kroppen som ett sätt att i det specifika indikera
erfarenhet på ytan, blir i Annikas skärskådande ett uttryck för hur den
sjuka och den friska kroppen möts och bildar en överlevande utsida eller
yta. Annika ser en motsättning mellan en sexuellt aktiv kropp och en
döende kropp eftersom den sjuka kroppen inte kan skapa nytt liv.
Jennie Westlund framhåller att för den opererade kroppen, där cancern
gjort att ett bröst tagits bort, blir moderskapsdiskursen mer konfliktfylld
än vad det sexiga kvinnoidealet inbegriper. 150 Det konfliktfyllda
moderskapsidealet genomsyrar även Annikas skildring av sina
kroppsliga begär som blir belysta av eftertänksamhetens tvivel. Hon
tvivlar på att hon ska kunna återgå till den sorts relation som hon och
pojkvännen Jacob haft. Westlund utvecklar analysen av den förändrade
kroppen genom att betona att den förändrade kroppen sammanförs med
den sexiga kvinnan och ”den manliga blicken”. Eftersom kvinnorna i hennes
material frågar sig vem som kan intressera sig för en kropp som inte
motsvarar idealet innebär det samtidigt att manligt begär blir avgörande
för självbilden då kroppens yta förändrats. 151 Ovanstående resonemang
gäller även för Annika som saknar sin pojkvän Jacob trots att avresan till
ensamheten föregåtts av bråk mellan dem. Kroppen och pojkvännen hör
ihop, inte endast genom de begär han kan väcka i henne, han förfogar
över hennes kropp som om den var hans ägodel. Annika tar sin tillflykt
till ensamhet för att komma till rätta med hur hon egentligen ska förhålla
sig till sin pojkvän och även kroppen, det vill säga hur hennes kroppsliga
begär tar sig uttryck. Detta tar jag upp i det följande i relation till
148 Butler (1993). s 187-189.
149 Elisabeth Grosz (1994). Volatile Bodies: Towards a Corporeal Feminism.
Bloomington: Indiana U.P. s vii.
150 Westlund (2007). s 110-111.
151 Westlund (2007). s 111-112.
71