Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
looked-at-ness, det vill säga kvinnan som blickfång. 203 Mulveys begrepp<br />
har ifrågasatts av till exempel den feministiska forskaren bell hooks som<br />
för fram en motståndsblick. hooks revidering inbegriper betraktarpositionen<br />
svart kvinna som inte omfattar den situation som Mulvey analyserar,<br />
alltså västerländsk vithet. Detta eftersom den svarta kvinnan inte<br />
omfattar den vithet vilken Mulvey indirekt beskriver utgående från binära<br />
positioner i form av en aktivt betraktande man och passiv kvinna som<br />
blickfång. hooks hävdar att Mulveys framställning av kategorin kvinna<br />
effektivt utesluter och tystar svarta kvinnor. Problemet hooks skildrar är<br />
att betrakta kvinnan som objekt. 204 Avsikten är inte att här beskriva Laura<br />
som svart eller ens i relation till vithet, men i hooks kritik av Mulveys betraktande<br />
blick finner jag det relevant att sträcka blicken till att omfatta<br />
även den form av oppositionell blick som hooks anför.<br />
I ungdomsromanen är det, åtminstone för Lauras del en fråga om erfarenhet<br />
och därmed ålder som placerar henne i opposition. Laura kan<br />
möjligen sägas vara för ung (samt vit) för att inta den effektivt kritiska<br />
hållning som hooks förespråkar, men hon utför en motståndshandling<br />
genom blicken och låter sig inte endast bli ett blickfång. Detta eftersom<br />
ögonkontakten blir ett bekräftande som formar en länk mellan Laura<br />
och läraren. Hon blir sedd och ser sig själv vilket gör henne till mer än<br />
möjlig att betrakta, hon intar en aktiv iakttagande position i förhållande<br />
till betraktaren. Laura låter sig inte bara betraktas, hon möter blicken.<br />
För Laura blir blickfång därmed en aktiv kategori, inte objektifierande.<br />
hooks accentuerar att betraktandet blir ett sätt att erövra en maktposition.<br />
205 Laura skildrar vad hon ser. Hon betonar att det är frågan om en<br />
man som kan föra sig i officiella sammanhang så att han framstår som<br />
ett ideal. Han tar inte för stort utrymme men är heller inte ursäktande.<br />
Det blir snarast Laura som iakttar. Lauras sätt att iaktta kan även ställas<br />
i relation till den feministiska forskaren Jackie Stacey som riktar ytterligare<br />
en kritik mot Mulveys begrepp då Stacey framhåller lust hos den<br />
kvinnliga betraktaren, det vill säga att även kvinnor kan vara aktivt begä-<br />
203 Mulvey (1975). s 442.<br />
204 bell hooks [1992] (1999). ”’The Oppositional Gaze. Black Female Spectators.’” Sue<br />
Thornham (red). Feminist Film Theory. Edinburgh: Edinburgh U.P. s 313-314.<br />
205 hooks (1999). s 307.<br />
106
Change language