Frigjord oskuld - Doria

sedd utan också ser sig reflekteras. Därmed blir blicken inte en inverterad
manlig blick, Elias görs inte till objekt för flickornas blickar utan han
bidrar själv till tittandet. Maskulinitetskonstruktionen visar än en gång
att det är möjligt att vara pojke på andra sätt än att vara en traditionell
macho. Elias upptäcker att han trots den tystnad han omger sig med är
synlig och detta får honom att långsamt komma ut ur den förlamning
han befinner sig i.
För Elias är uppvaknandet smärtsamt. Han måste avstå från det invanda
i att sakna mamman, och det gör honom illamående. Elias har vant
sig vid tomheten och hans nyfunna kvinnliga relationer tvingar in honom
i en återvändsgränd från vilken han måste ta sig ut:
Jag låter vattnet strömma över mig länge. Och jag ökar temperaturen på vattnet,
lite i sänder, tills det är skållande hett. Sedan gnider jag in mig omsorgsfullt med
tvål och schampo, jag vill få bort det sunkiga och overkliga, och jag avslutar med
riktigt kallt vatten i förhoppningen om att kliva ur badkaret som en pånyttfödd.
(Dansar Elias? Nej! 2004, s 107)
Elias väg ut ur tystnaden knyter an till att han känner sig smutsig. Han
tvättar sig som om han behövde renas från sitt förflutna. Hans skrubbande
blir ett sätt att tvätta av sig all den uppdämda tystnad han burit
på kring mamman. Handlingen får en symbolisk innebörd men också
kroppslig betydelse, det är knappast möjligt att verkligen rena sig från
hans känslor inför den frånvarande mamman. Beskrivningen påminner
om utsatthet, det vill säga den våldtagna flickan som skrubbar sig själv
efteråt. Overkligheten och sunkigheten som ska tvättas bort för att det
som hänt inte ska synas utanpå.
I Christina Wahldéns Kort kjol (1998) beskrivs hur Myran känner
sig smutsig efter våldtäkten och hon gör slut på duschtvålen och tvättar
håret fem gånger. 242 Även i Liina Talviks Hannas högra hand (2001)
är badrummet tillflyktsort efter våldtäkten. Hanna använder såväl kallt
som varmt vatten för att skrubba av sig det som hänt. 243 Smutsigheten
eller äcklet inför kroppen betonas även i sociologen Stina Jeffners undersökning
av vilka konsekvenser våldtäkt har. Informanterna i hennes
242 Christina Wahldén (1998) Kort kjol. Stockholm: Tiden. s 43.
243 Liina Talvik (2001). Hannas högra hand. Stockholm: Rabén & Sjögren. s 40-41.
133