You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Gunilla är den flankflicka som framförallt avgör att Juliane är fel sorts<br />
flicka. Det gör hon genom att mobba Juliane. Gunilla påstår att Juliane<br />
är mallig, och att man inte får vara för duktig. Kim påpekar också att<br />
Gunillas utseende representerar erfarenhet och detta ställs emot de övriga<br />
snälla flickorna, till vilka Kim räknar sig själv. Att vara duktig flicka<br />
innebär alltså, utgående från den maktordning Kim finns i, att duktighet<br />
innebär att göra flickskapet på fel sätt, även om duktighet kan vara belönande<br />
i andra sammanhang. I Kims klass är det Gunilla som representerar<br />
det högröstade flickskapet och därmed är hon den stilikon som styr<br />
vad som kan uppfattas som heterosexuellt beteende.<br />
Också Julianes flätor gör henne utseendemässigt till Gunillas motsats,<br />
medan Gunilla av Kim beskrivs som luggslitet söt och därmed gestaltar<br />
Gunilla det flärdfulla flickskapet. Flätor fungerar ofta som markörer<br />
för flickskap, men, här inom kategorin våldsam norm, gäller det att<br />
inte längre uppfattas som ett barn utan som en ung kvinna och därmed<br />
signalerar flätorna omognad. 285 Eckert behandlar vikten av att uppföra<br />
sig enligt de åldersgruppvisa förväntningar som finns. Flickors mognad<br />
inbegriper att de uppfattar sitt agerande inom heteronormativiteten.<br />
Kunskapen om rätt sorts heterosexuellt beteende innebär status. 286 Kim<br />
går i åttonde klass och är alltså 14-15 år gammal. Det finns därmed ett<br />
krav på ett heterosexuellt mognadsimperativ, att lämna flätstadiet. Den<br />
som uppvisar det rätta utseendet har möjlighet att definiera andra som<br />
felaktiga eftersom att vara söt innebär synliggörande. Avgörande är att<br />
kunna göra flickskapet på rätt sätt, det vill säga att utföra en performativ<br />
handling som upprätthåller förväntat flickbeteende. Performansen görs<br />
inom den specifika gemenskapen och i enlighet med kraven på mognad,<br />
både i relation till övergripande samhälleliga krav men också enligt vad<br />
som betraktas som femininitet inom gruppen. Ambjörnsson framhåller<br />
att ansträngningen för att göra sig själv kvinnlig även kräver kompetens<br />
för vad som inbegrips i den lyckade produktionen. Ambjörnsson anmärker<br />
att kvinnokroppen presenteras som om det finns en överenskom-<br />
285 Jfr Maria Österlund (2002). ”Pippi var århundradets maktflicka.” Naistutkimus-<br />
Kvinnoforskning Vol 15:1. Tammerfors: Suomen Naistutkimuksen Seura ry. s 63. Se även<br />
Österlund (2005). s 68-69.<br />
286 Eckert (1994). [www].<br />
160
Change language